Leversjukdomar
Vid levercirrhos oavsett orsak är alkoholstopp en viktig del av behandlingen. Vid riskbruk av alkohol, erbjud remiss till beroendemottagning. Läs om Alkoholsjukdomar .
Leverencefalopati
I första hand
Det finns flera teorier kring orsaken till leverencefalopati. En av de viktigaste är den så kallade ammoniakhypotesen. Enligt denna hypotes ansamlas ammoniak i CNS, detta i sin tur leder till cellsvullnad och hjärnödem, vilket i sin tur orsakar de olika symtomen. Ammoniak tas upp till blodet i tarmen. Hos en frisk person oskadliggörs ammoniak i levern via ureacykeln. Hos en person med sviktande leverfunktion sker inte denna avgiftning optimalt.
Laktulos är sedan lång tid ett etablerat läkemedel för att förebygga och behandla leverencefalopati. Till skillnad från andra laxantia bryts laktulos ned av tjocktarmens bakterieflora till organiska syror, framför allt mjölksyra, vilket i sin tur försämrar betingelserna för kolons proteolytiska tarmflora. Konsekvensen blir en minskad ammoniakproduktion i tarmen och sänkta plasmanivåer av ammoniak.
Laktulos är ett väl beprövat läkemedel med god dokumentation vad avser klinisk effekt och med endast lindriga och dosberoende och övergående biverkningar.
Laktulos Länk till annan webbplats. bedöms inte ha någon miljöpåverkan.
- Gluud LL, Vilstrup H, Morgan MY. Non-absorbable disaccharides versus placebo/no intervention and lactulose versus lactitol for the prevention and treatment of hepatic encephalopathy in people with cirrhosis. Cochrane Database Syst Rev. 2016;(5) PubMed
Länk till annan webbplats.
- Chávez-Tapia NC, Vidal-Cevallos P, Uribe M. Current approaches to hepatic encephalopathy. Ann Hepatol. 2022 Sep 14:100757
Länk till annan webbplats..
I andra hand – vid behov tillägg av
Det finns flera teorier kring orsaken till leverencefalopati. En av de viktigaste är den så kallade ammoniakhypotesen. Enligt denna hypotes ansamlas ammoniak i CNS, detta i sin tur leder till cellsvullnad och hjärnödem, vilket i sin tur orsakar de olika symtomen. Ammoniak tas upp till blodet i tarmen. Hos en frisk person oskadliggörs ammoniak i levern via ureacykeln. Hos en person med sviktande leverfunktion sker inte denna avgiftning optimalt.
Rifaximin är ett icke-absorberbart antibiotikum med effekt mot flera grampositiva och gramnegativa, aeroba och anaeroba bakterier, inkluderande ammoniakproducerande species.
Vid tilläggsbehandling (till laktulos) med Rifaximin reduceras således ammoniakproduktionen ytterligare i kolon och plasmakoncentrationen av ammoniak minskar.
Rifaximin är ett andrahandspreparat när Laktulos ensamt inte är tillräckligt effektivt för att förebygga leverencefalopati. Rifaximin skall alltid ges som tillägg till Laktulos.
Rifaximin Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.
- Mullen KD, Sanyal AJ, Bass NM, Poordad FF, Sheikh MY, Frederick RT et al. Rifaximin is safe and well tolerated for long-term maintenance of remission from overt hepaticencephalopathy. Clin Gastroenterol Hepatol. 2014;12:1390-7 PubMed
Länk till annan webbplats.
- Kimer N, Krag A, Møller S, Bendtsen F, Gluud LL. Systematic review with meta-analysis: the effects of rifaximin in hepatic encephalopathy. Aliment Pharmacol Ther. 2014 Jul;40(2):123-32. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Chávez-Tapia NC, Vidal-Cevallos P, Uribe M. Current approaches to hepatic encephalopathy. Ann Hepatol. 2022 Sep 14:100757
Länk till annan webbplats..
Ascites
Ascites är den vanligaste komplikationen till portal hypertension, orsakad av cirros.
Behandling av okomplicerad ascites baseras på natriumrestriktioner och diuretika. Diuretikabehandling inleds normalt med spironolakton 100 mg/dygn. Vid otillräcklig effekt ökas dosen av spironolakton eller furosemid läggs till, intialt 40 mg/dygn med ökad dosering beroende på effekt. Spironolaktoneffekten kommer först efter 3-4 dagar. Dosjustering beroende på effekt. Observera risk för hyperkalemi och njurfunktionsnedsättning.
Miljörisk vid användning av spironolakton kan inte uteslutas på grund av brist på data.
- Runyon BA. American Association for the Study of Liver Diseases. Management of adult patients with ascites due to cirrhosis: update 2012. Hepatology 2009;49:2087-107 PubMed
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines for the management of patients with decompensated cirrhosis. J Hepatol. 2018 Aug;69(2):406-60. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Svensk Gastroenterologisk förening. Ascites och njursvikt vid levercirros – utredning och behandling. 2016 SGF
Länk till annan webbplats.
Vid behov tillägg av
Ascites är den vanligaste komplikationen till portal hypertension, orsakad av cirros.
Behandling av okomplicerad ascites baseras på natriumrestriktioner och diuretika. Diuretikabehandling inleds normalt med spironolakton 100 mg/dygn och vid behov tillägg av furosemid 40 mg/dygn. Spironolakton-effekten kommer först efter 3-4 dagar. Dosjustering beroende på effekt.
Observera risk för elektrolytrubbningar.
Furosemid Länk till annan webbplats.är miljöklassificerat.
- Runyon BA. American Association for the Study of Liver Diseases. Management of adult patients with ascites due to cirrhosis: update 2012. Hepatology 2009;49:2087-107 PubMed
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines for the management of patients with decompensated cirrhosis. J Hepatol. 2018 Aug;69(2):406-60. PubMed
Länk till annan webbplats.
Portal hypertension
I första hand
Varicer är en komplikation till portal hypertension och levercirros och kan uppstå var som helst i bukhålan. De kliniskt viktigaste lokalisationerna är distala esofagus och fundus. Icke-blödande varicer är asymtomatiska och diagnostiseras med gastroskopi.
Karvedilol är en icke-selektiv betablockerare som förutom blockad av β2-receptorer även utövar effekt via α1-blockad. Vid portal hypertension skall icke-selektiv betablockare användas. Karvedilolbehandling vid portal hypertension har visat minskad mortalitetjämfört med ligaturbehandling eller placebo (1). Jämfört med propranolol tycks portatrycket sänkas mer effektivt men man harinte sett ett bättre utfall vad gäller mortalitet eller allvarlig blödning jämfört med propranolol (2). Risken för arteriell hypotension är högre än för propranolol. Arteriell hypotension förekommer oftare vid avancerad levercirros och karvedilol kan därför kan vara mindre lämpligt för dessa patienter (3). Karvedilol kan hos vissa patienter ha en bättre biverkningsprofil än propranolol och ges en gång dagligen vilket kan vara en fördel. Vid behandlingssvikt med betablockad kan patienten bli föremål för ligaturbehandling.
Startdosen är normalt 6,25 mg x 1 och kan titreras upp stegvis under 1-3 veckor upp till 25 mg x 1 (lägre doser vid Child-Pugh C) (3).
Karvedilol Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.
- Villanueva C, Torres F, Sarin SK, Shah HA, Tripathi D, Brujats A et al. Carvedilol-IPD-MA-group and the Baveno Cooperation: an EASL Consortium. Carvedilol reduces the risk of decompensation and mortality in patients with compensated cirrhosis in a competing-risk meta-analysis. J Hepatol. 2022 Oct;77(4):1014-1025
Länk till annan webbplats..
- Zacharias AP, Jeyaraj R, Hobolth L, Bendtsen F, Gluud LL, Morgan MY. Carvedilol versus traditional, non-selective beta-blockers for adults with cirrhosis and gastroesophageal varices. Cochrane Database Syst Rev. 2018 Oct 29;10(10):CD011510
Länk till annan webbplats..
- Nationellt vårdprogram för levercirros Version 1.0, 2020-03-05, senast reviderad 2020-03-05 Nationellt programområde (NPO) för mag- och tarmsjukdomar. Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Länk till annan webbplats..
Startdosen är normalt 6,25 mg x 1 och kan titreras upp stegvis under 1–3 veckor upp till 25 mg x 1.
I andra hand
Varicer är en komplikation till portal hypertension och levercirros och kan uppstå var som helst i bukhålan. De kliniskt viktigaste lokalisationerna är distala esofagus och fundus. Icke-blödande varicer är asymtomatiska och diagnostiseras med gastroskopi. Icke-selektiv betablockare skall användas.
Profylax med propranolol och ligaturbehandling är sannolikt lika effektiva, båda minskar blödningsrisken med cirka 40 procent. Propranololbehandling har biverkningar som dock inte är särskilt allvarliga, medan ligaturbehandling har få men allvarliga biverkningar, i en tysk multicenter studie redovisar man för en mortalitet på knappt 3 procent. Av denna anledning ska profylaktisk behandling påbörjas med betablockad, och om denna inte fungerar ska patienten bli föremål för ligaturbehandling.
Propranolol är väl beprövat vid portal hypertension.Karvedilol är mer blodtryckssänkande än propranolol är en fördel men kan ibland leda till arteriell hypotension. Propranolol jämfört med karvedilol har en lägre risk för arteriell hypotension vilket särskilt är en risk för patienter med avancerad levercirrhos, nackdelar är högre risk för CNS-biverkningar (t.ex. Mardrömmar) och dosering 2 gånger dagligen (karvedilol doseras 1 gång dagligen). Om behandling med karvedilol inte bedöms lämplig eller vid besvärande biverkningar med karvedilol kan propranolol övervägas.
Propranolol Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.
- Groszmann RJ, Garcia-Tsao G, Bosch J, Grace ND, Burroughs AK, Planas R et al. Portal Hypertension Collaborative Group. Beta-blockers to prevent gastroesophageal varices in patients with cirrhosis. N Engl J Med. 2005;353:2254-61. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Schepke M, Kleber G, Nurnberg D, Willert J, Koch L, Veltzke-Schlieker W et al. Ligation versus propranolol for the primary prophylaxis of variceal bleeding in cirrhosis. 2004;40:65-72. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Thuluvath PJ, Maheshwari A, Jagannath S, Arepally A. A randomized controlled trial of beta-blockers versus endoscopic band ligation for primary prophylaxis: a large sample size is required to show a difference in bleeding rates. Dig Dis Sci. 2005;50:407-10. PubMed
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines for the management of patients with decompensated cirrhosis. J Hepatol. 2018 Aug;69(2):406-60. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Varicer i esofagus och ventrikel – handläggning och behandling. Nationell riktlinje 2016. SGF
Länk till annan webbplats.
Primär biliär kolangit (PBC)
Ursodeoxicholsyra är etablerad behandling av primär biliär kolangit. Behandling med ursodeoxicholsyra förlångsammar progress till fibros och cirros och förlänger transplantationsfri överlevnad.
Hos patienter med primär biliär kolangit (PBC) kan i sällsynta fall de kliniska symtomen förvärras i början av behandlingen, till exempel ökad klåda. I så fall skall dosen reduceras för att sedan långsamt ökas till måldos, 12–16 mg per kg kroppsvikt.
Miljörisk vid användning av ursodeoxicholsyra kan inte uteslutas på grund av brist på data. Ursodeoxicholsyra är syntetiskt framställd björngallsyra.
- Parés A, Cabelleria L, Rodés J. Execellent long-term survival in patients with primary biliary cirrhosis and biochemical response to ursodeoxycholic acid. Gastroenterology 2006;130:715-720 PubMed
Länk till annan webbplats.
- Corpechot C, Abenavoli L, Rabadi N, Chrétien Y, Andréani T, Johanet C et al. Biochemical response to ursodeoxycholic acid and long-term prognosis in primary biliary cirrhosis. Hepatology 2008;48:871-7. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Rudic JS, Poropat G, Krstic MN, Bjelakovic G, Gluud C. Ursodeoxycholic acid for primary biliary cirrhosis. Cochrane Database Syst Rev 2012;12:CD000551. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Lammers WJ, van Buuren HR, Hirschfield GM, Janssen HL, Invernizzi P, Mason AL et al. Levels of alkaline phosphatase and bilirubin are surrogate end points of outcomes of patients with primary biliary cirrhosis: an international follow-up study. Gastroenterology 2014;147:1338-49. PubMed
Länk till annan webbplats.
- EASL Clinical Practice Guidelines: The diagnosis and management of patients with primary biliary cholangitis. J Hepatol. 2017 Jul;67(1):145-172. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Goel A, Ray Kim W. Natural History of Primary Biliary Cholangitis in the Ursodeoxycholic Acid Era: Role of Scoring Systems. Clin Liver Dis. 2018 Aug;22(3):563-578. PubMed
Länk till annan webbplats.
Autoimmun hepatit
I första hand
Välbeprövat inflammationsdämpande läkemedel för akut- och remissionsbehandling vid autoimmun hepatit. Lägsta möjliga behandlingsdos skall eftersträvas. När effekt ses sänks dosen av prednisolon. Azatioprin ges ofta som tillägg till prednisolon och tillåter lägre prednisolondoser.
Vid steroidbehandling, vidta åtgärder för prevention av osteoporos.
Miljörisk vid användning av prednisolon kan inte uteslutas på grund av brist på data.
- Dinesh Jothimani, Matthew E Cramp, Jonathon D Mitchell, Tim J S Cross. Treatment of Autoimmune Hepatitis. A Review of Current and Evolving Therapies. J Gastroenterol Hepatol. 2011;26:619-27. PubMed
Länk till annan webbplats.
- SGF Nationella Riktlinjer för handläggning av Autoimmun hepatit 2014. SGF
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines: Autoimmune hepatitis European Association for the Study of the Liver. J Hepatol. 2015 Oct;63(4):971-1004. PubMed
Länk till annan webbplats.
I andra hand
Väletablerad remissionsbevarande och steroidsparande behandling vid autoimmun hepatit.
Doseringen vägleds utifrån TPMT-utredning.
Regelbunden säkerhetsprovtagning bör ske med hänvisning till risk för benmärgshämning, lever- och pankreasaffektion.
Azatioprin används oftast i kombination med prednisolon, minsta möjliga dos av prednisolon bör eftersträvas.
Miljörisk vid användning av azatioprin kan inte uteslutas på grund av brist på data.
- Jothimani D, Cramp ME, Mitchell JD, Cross TJ. Treatment of Autoimmune Hepatitis. A Review of Current and Evolving Therapies. J Gastroenterol Hepatol. 2011;26:619-27. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Svensk gastroenterologisk förenings riktlinjer vid autoimmun hepatit 2014. SGF
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines: Autoimmune hepatitis European Association for the Study of the Liver. J Hepatol. 2015 Oct;63(4):971-1004. PubMed
Länk till annan webbplats.
I tredje hand
Ett tredjehandsval med mindre systemisk effekt i de fall prednisolon är mindre lämpligt eller vid intolerans mot tiopuriner. Budenofalk har ett fördelaktigt pris jämfört med Entocort (sept 2022).
Budesonid har en hög första-passagemetabolism (systemisk biotillgänglighet 9-21%) i levern vilket i kombination med den lokala frisättningen, medför mindre systemeffekt än vid behandling med prednisolon.
Budesonid Länk till annan webbplats.är miljöklassificerat.
- D Jothimani, Matthew E Cramp, J D Mitchell, TJS Cross. Treatment of Autoimmune Hepatitis. A Review of Current and Evolving Therapies. J Gastroenterol Hepatol. 2011;26:619-27. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Manns MP, Woynarowski M, Kreisel W, Lurie Y, Rust C, Zuckerman E et al. Budesonide induces remission more effectively than prednisone in a controlled trial of patients with autoimmune hepatitis. Gastroenterology 2010;139:1198-206. PubMed
Länk till annan webbplats.
- SGF Nationella Riktlinjer för handläggning av Autoimmun hepatit 2014. SGF
Länk till annan webbplats.
- Doycheva I, Watt KD, Gulamhusein AF. Autoimmune hepatitis: Current and future therapeutic options. Liver Int. 2019;39(6):1002-1013. PubMed
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines: Autoimmune hepatitis European Association for the Study of the Liver. J Hepatol. 2015 Oct;63(4):971-1004. PubMed
Länk till annan webbplats.
För oral administration av takrolimus som immunhämmande och steroidsparande behandling vid autoimmun hepatit. Används i kombination med steroider eller ensamt. Preparatet används vid såväl induktions- som remissionsbehandling.. Adport har det mest fördelaktiga priset (sept 2022).
Preparatet används för denna indikation offlabel, men det finns stor klinisk erfarenhet vid behandling av autoimmun hepatit.
Takrolimus Länk till annan webbplats. är miljöklassifierat.
- Aqel BA, Machicao V; Rosser B et al. Efficacy of Tacrolimus in the Treatment of Steroid Refractory Autoimmune Hepatitis. J Clin Gastroenterol. 2004;38:805-9. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Jothimani D, Cramp ME, Mitchell JD Cross TJS. Treatment of Autoimmune Hepatitis. A Review of Current and Evolving Therapies. J Gastroenterol Hepatol. 2011;26:619-27. PubMed
Länk till annan webbplats.
- Tannous MM, Cheng J, Muniyappa K, Farooq I, Bharara A, Kappus M et al. Use of tacrolimus in the treatment of autoimmune hepatitis: a single centre experience. Aliment Pharmacol Ther. 2011;34:405-7. PubMed
Länk till annan webbplats.
- SGF Nationella Riktlinjer för handläggning av Autoimmun hepatit 2014. SGF
Länk till annan webbplats.
- European Association for the Study of the Liver. EASL Clinical Practice Guidelines: Autoimmune hepatitis European Association for the Study of the Liver. J Hepatol. 2015 Oct;63(4):971-1004. PubMed
Länk till annan webbplats.