Janusinfo Region Stockholm logga
Specialiserad vård

Läkemedel där särskild uppmärksamhet krävs vid behandling av äldre

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner kan försämra kognitionen samt öka risken för fall och därmed frakturer hos äldre. Diazepam, som är långverkande och har aktiva metaboliter, bör undvikas. Endast oxazepam i lägsta effektiva dos och under kort tid (högst 2 veckor) kan rekommenderas till äldre. Alla bensodiazepiner bör dock undvikas i möjligaste mån.

Antipsykotiska läkemedel

Behandling med antipsykotiska läkemedel ska begränsas till psykotiska symtom som besvärar patienten och som skapar stark oro och/eller aggressivitet. Vid BPSD bör grundbehandling med demensläkemedel övervägas. Innan behandlingen initieras ska somatiska orsaker till symtomen uteslutas och icke-farmakologisk behandling prövas. Dosen ska vara den lägsta möjliga och effekten bör utvärderas kontinuerligt. Eftersträva kortast möjliga behandlingstid.

Diabetesläkemedel

Metformin kan användas hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (eGFR 30–59 ml/min). Äldre har dock en ökad risk för snabb försämring av njurfunktionen, till exempel på grund av dehydrering eller akut sjukdom. Då finns risk för ansamling av metformin vilket i ovanliga fall kan leda till laktatacidos. Detta ställer extra krav på monitorering av njurfunktionen under metforminbehandling. Kognitiv svikt kan bidra till att behandlingen blir riskfylld. Metformin är kontraindicerat vid eGFR <30 ml/min.

Sätt tillfälligt ut metformin vid kräkningar, diarré och vid andra tillstånd då det finns risk för intorkning, till exempel nedsatt allmäntillstånd oavsett orsak.

Metformin ska tillfälligt sättas ut i samband med kontraströntgen om eGFR <45 ml/min. Patientinformation finns för utskrift på www.janusinfo.se.

Sulfonylurea kan orsaka svåra hypoglykemier och risken ökar vid nedsatt njurfunktion. Det är viktigt med tätare uppföljning av njurfunktionen hos äldre.

För SGLT2-hämmare finns bristande erfarenhet av behandling av äldre. Biverkningar som volymförlust, hypotoni och/eller elektrolytbalansrubbning kan bli särskilt allvarliga för äldre multisjuka och/eller sköra äldre. Risk för ketoacidos med normalt blodsocker ska beaktas vid behandling med SGLT2-hämmare. Detta är en allvarlig biverkning. Äldre löper ökad risk liksom individer med låga nivåer av insulin, exempelvis vid LADA, typ-2 diabetes med låg c-peptid eller patienter med tidigare pankreatit. Tillstånd som kan ge förhöjd risk för normoglykem ketoacidos inkluderar minskat mat/vätskeintag, akut sjukdom, kirurgiska ingrepp eller alkoholism.

Kan nyinsättas vid eGFR ≥45ml/min. Kan även övervägas vid eGFR <45 ml/min, se Njursjukdomar .

Se även

Diabetes mellitus
Vätskebrist och läkemedel; www.janusinfo.se
Diabetes hos vuxna; www.viss.nu
Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes; www.lakemedelsverket.se
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, bilaga 1; www.socialstyrelsen.se

COX-hämmare (NSAID)

Nedsatt njurfunktion och hjärtsvikt är vanligt hos äldre och utgör relativa kontraindikationer mot COX-hämmare (inklusive COX-2-hämmare). Risken för renala, kardiovaskulära och gastrointestinala biverkningar är dosberoende. Kort behandlingstid eftersträvas.