Janusinfo Region Stockholm logga
Specialiserad vård

Endokrinologi

Diabetes mellitus

Hälsosamma levnadsvanor
  • Vid rökning, rekommendera rökstopp och erbjud stödjande insatser. Läs om Nikotinberoende .
  • Närings- och energimässigt balanserad kost. Råd om hälsosamma matvanor ska följa Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) , Livsmedelsverkets råd samt Socialstyrelsens Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården . Vid ohälsosamma matvanor erbjud kvalificerat rådgivande samtal med individuellt anpassade råd.
  • Vid övervikt/fetma, erbjud stöd och behandling för viktnedgång/vikthantering. Övervikt och fetma hos vuxna; www.viss.nu
  • Regelbunden fysisk aktivitet. Rekommenderad fysisk aktivitet vid diabetes mellitus, typ 1-diabetes respektive typ 2-diabetes ; www.fyss.se, Överväg FaR.
  • Vid riskbruk av alkohol, erbjud rådgivande samtal.
Multifaktoriell behandling

Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom glukoskontroll är det viktigt att uppnå god blodtryckskontroll (målblodtryck ), dock med försiktighet vid neuropati/ortostatism och hos äldre. ACE-hämmare eller ARB är förstahandsmedel vid diabetes mellitus med mikroalbuminuri. Statinbehandling är indicerad för majoriteten.

Mål för HbA1c

God glukoskontroll är viktigt för att minska symtom på hyperglykemi och hypoglykemi samt för att förhindra diabeteskomplikationer. Målvärde för glukoskontroll är HbA1c ≤52 mmol/mol men bör anpassas individuellt. Vid diagnos och åren närmast därefter kan målet eventuellt sättas lägre, 42–48 mmol/mol. Beakta risk för hypoglykemi. Hos äldre och svårt sjuka, där målet är symtomfrihet snarare än förebyggande av diabeteskomplikationer, är högre värden acceptabla.

Hjärta och kärl

Diabetes hos vuxna; www.viss.nu

Läkemedelsbehandling för glukoskontroll vid typ 2-diabetes; www.lakemedelsverket.se

Att förbygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel; www.lakemedelsverket.se

Nationella riktlinjer för diabetesvård; www.socialstyrelsen.se

Bild

Diabetes mellitus typ 2

Många diabetesläkemedel ska sättas ut i samband med dehydrering och risk för försämrad njurfunktion. Se Vätskebrist och läkemedel; www.janusinfo.se

Steg 1

Metformin i kombination med hälsosamma levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor

Beakta kontraindikationer (t.ex. hög ålder, nedsatt njurfunktion, annan organsvikt). Ska alltid sättas ut vid risk för vätskebrist (oavsett eGFR). Ska sättas ut i samband med kontraströntgen om eGFR <45 ml/min. Patientinformation finns för utskrift på www.janusinfo.se .

Steg 2

Individualiserad tilläggsbehandling ges vid samsjuklighet eller om metformin inte ger tillräcklig effekt eller inte är lämpligt. De olika preparatgrupperna kan kombineras, men det är olämpligt att kombinera GLP-1-agonist och DPP4-hämmare eftersom båda är inkretinläkemedel. Insulinfrisättare och insulin är inte heller lämpliga att kombinera på grund av ökad hypoglykemirisk. Vid val av läkemedel bör särskilda överväganden göras vid tillstånden nedan. Oavsett samsjuklighet behöver många patienter förr eller senare insulinbehandling för acceptabel glukoskontroll. Då är det vanligen lämpligt att börja med medellångverkande humaninsulin till natten.

Nedsatt njurfunktion

Vid nedsatt njurfunktion (eGFR <60 ml/min) behöver många diabetesläkemedel dosjusteras.

Vid eGFR <30 ml/min är metformin kontraindicerat.

Vid eGFR <15 ml/min eller dialysbehandling kan insulin eller linagliptin användas.

I första hand

SGLT2-HÄMMARE

SGLT2-hämmare kan minska progress av njursjukdom. Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Ska sättas ut vid risk för vätskebrist. Patientinformation finns för utskrift på www.janusinfo.se .

SGLT2-hämmare kan nyinsättas vid eGFR ≥45ml/min för blodsockersänkande effekt. Kan trots sämre metabol effekt även övervägas vid eGFR <45 ml/min för att minska risk för progress av njursjukdom, se under Njursjukdomar .

*Begränsad subvention; www.tlv.se

I andra hand

GLP-1-AGONISTER

Används inte vid eGFR <15 ml/min.

*Begränsad subvention; www.tlv.se

INSULINFRISÄTTARE

Insuliner

Läs mer


I särskilda fall när insulinbehandling är olämpligt och där ett peroralt läkemedel har stort värde

DPP4-HÄMMARE
Kan användas utan dosjustering oavsett njurfunktion till patienter där hypoglykemier bör undvikas.

*Begränsad subvention; www.tlv.se

Manifest aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom

Omfattar angina pectoris, genomgången hjärtinfarkt, perifer artärsjukdom, TIA/stroke

SGLT2-HÄMMARE

Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Ska sättas ut vid risk för vätskebrist. Patientinformation finns för utskrift på www.janusinfo.se .

SGLT2-hämmare kan nyinsättas vid eGFR ≥45 ml/min för blodsockersänkande effekt. Kan även övervägas vid eGFR <45 ml/min, se under Hjärta och Kärl .

Vid otillräcklig effekt på HbA1c bör tillägg av/byte till GLP-1-agonist eller tillägg av annan blodsockersänkande behandling övervägas.

*Begränsad subvention; www.tlv.se

GLP-1-AGONISTER

Vid otillräcklig effekt på HbA1c bör tillägg av/byte till SGLT2-hämmare eller tillägg av annan blodsockersänkande behandling övervägas.

*Begränsad subvention; www.tlv.se

Hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion (EF <40%, HFrEF)

SGLT2-HÄMMARE

Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Ska sättas ut vid risk för vätskebrist. Patientinformation finns för utskrift på www.janusinfo.se .

SGLT2-hämmare kan nyinsättas vid eGFR ≥45 ml/min för blodsockersänkande effekt. Kan trots sämre metabol effekt övervägas vid lägre eGFR för behandling av hjärtsvikt, se Hjärtsvikt .

*Begränsad subvention; www.tlv.se

Övervikt och fetma

I första hand

GLP-1-AGONISTER

Behandlingen ska utvärderas. Vid otillräcklig effekt på HbA1c bör tillägg av/byte till SGLT2-hämmare eller tillägg av annan blodsockersänkande behandling övervägas.

I andra hand

SGLT2-HÄMMARE

Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Ska sättas ut vid risk för vätskebrist. Patientinformation finns för utskrift på www.janusinfo.se .

SGLT2-hämmare kan nyinsättas vid eGFR ≥45 ml/min för blodsockersänkande effekt.

Mest sjuka äldre

DPP4-HÄMMARE

Kan användas utan dosjustering oavsett njurfunktion.

*Begränsad subvention; www.tlv.se

MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN

Övriga (ingen samsjuklighet enligt ovan)

INSULINFRISÄTTARE

Insuliner se nedan

Insuliner

MEDELLÅNGVERKANDE HUMANINSULIN

MIXINSULINER

DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER

I första hand
I andra hand
T.ex. vid behov av minnespenna

Specialiserad vård

Diabetes mellitus typ 1

DIREKTVERKANDE INSULINANALOGER

I första hand

I andra hand

När annat direktverkande insulin har prövats och inte bedömts ändamålsenligt

I andra hand

T.ex. vid behov av minnespenna

LÅNGVERKANDE INSULINANALOG

I första hand

I andra hand

Inte för nyinsättning. Iterering endast när byte till Abasaglar eller Toujeo bedöms olämpligt

Svår hypoglykemi/insulinkoma

Hypoglykemi vid behandling med glibenklamid, glimepirid och andra sulfonylureapreparat kan bli allvarlig och långvarig. Tillståndet ska föranleda inläggning.

Tyreoideasjukdomar

För diagnostik och behandling av tyreoideasjukdomar, se www.viss.nu .

TYREOIDEAHORMON

Specialiserad vård

TYREOSTATIKA

Kan orsaka neutropeni och allvarlig leverskada. Vid feber/infektion, kontrollera neutrofila granulocyter akut. Följ leverenzymer regelbundet, särskilt vid behandling med propyltiouracil.


Vid intolerans mot tiamazol