Hjärta och kärl

Atorvastatin 10 mg/dag har god dokumentation som primär prevention för patienter med hög hjärt-kärlrisk och vid diabetes mellitus utan etablerad hjärt-kärlsjukdom. Atorvastatin har även god dokumentation i doseringen 80 mg/dag; däremot saknas studier för 20-40 mg/dag.

I morbiditetsstudier har atorvastatin 80 mg/dag gett färre hjärt-kärlhändelser än pravastatin 40 mg/dag hos patienter med instabil kranskärlssjukdom och färre händelser än 10 mg atorvastatin hos patienter med stabil stabil kranskärlssjukdom. Jämfört med simvastatin i medeldos 24 mg/dag skyddar inte atorvastatin 80 mg/dag bättre mot kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller återupplivning efter hjärtstillestånd hos patienter med stabil kranskärlssjukdom.

Statinbehandling till patienter över 75 år med vaskulär sjukdom resulterade i 15% relativ riskreduktion av hjärthändelser, koronar revaskularisering och stroke per 1 mmol/l reduktion i LDL. Atorvastatin är bättre dokumenterat vid njursvikt än simvastatin.

Atorvastatin har stor sortimentsbredd och dosen är därmed lätt att titrera. Atorvastatin kan tas på morgonen vilket ofta förbättrar följsamhet.

Atorvastatin Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.

Rosuvastatin är mer potent än atorvastatin och simvastatin att sänka LDL: 47 och 56% med 10 och 40 mg rosuvastatin, 38 och 52% med 10 och 80 mg atorvastatin, och 35 och 40% med 20 och 40 mg simvastatin. Rosuvastatin har svagare dokumentation än de två övrig statinerna i studier med kliniska utfall i form av morbiditet och mortalitet men kan ha ett företräde när kraftig sänkning är av vikt.

I två stora primärpreventiva placebokontrollerade studier med 10-20 mg/d rosuvastatin avseende morbiditet och mortalitet hos individer med låg eller måttlig risk var den absoluta riskreduktionen av kardiovaskulära händelser 1,1-1,2%.

Två stora placebokontrollerade studier med rosuvastatin 10 mg/d vid hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion (HFrEF; en med enbart ischemisk hjärtsjukdom som genes och en med ischemisk genes i 40%) var neutrala avseende behandlingseffekter av på kardiovaskulära händelser och mortalitet.

Rosuvastatin har en annan farmakokinetisk profil än simvastatin och atorvastatin och kan därför vara ett alternativ till dessa medel vid biverkningar.

Rosuvastatin Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat

Simvastatin 20-40 mg/d har i 4S-studien visat sekundärpreventiv effekt efter hjärtinfarkt på morbiditet och mortalitet i hjärt-kärlsjukdom. I HPS-studien visas med 40 mg/d en signifikant reduktion av hjärt-kärlsjuklighet och död för patienter med hjärtinfarkt, perifer kärlsjukdom eller diabetes. Behandlingsvinsten var inte direkt kopplad till kolesterolnivån.

I en meta-analys gav statinbehandling till patienter över 75 år med vaskulär sjukdom 15 % relativ riskreduktion av hjärthändelser, koronar revaskularisering och stroke per 1 mmol/l reduktion i LDL. Hos de individer som var utan känd tidigare vaskulär sjukdom sågs ingen förebyggande effekt av statiner.

Simvastatin bör ges till kvällen för att uppnå bättre effekt. En välfungerande simvastatinbehandling bör inte bytas ut utan särskilda skäl.

Simvastatin Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.

Syftet med behandlingen är kardiovaskulär riskreduktion hos patienter med diabetes typ 2.

Patienter med T2DM och aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom eller multipla riskfaktorer som fick dapagliflozin jämfört med placebo hade signifikant 17% minskad risk för kardiovaskulär död eller sjukhusinläggning för hjärtsvikt. Absolut r riskminskningen var 0,9% och number needed to treat (NNT) 111 under 4,2 års tid. Ingen signifikant skillnad sågs i MACE (kombinerad kardiovaskulär död, hjärtinfarkt eller ischemisk stroke (DECLARE-TIMI). I metaanalys sågs minskad risk för MACE enbart hos patienter med diabetes mellitus typ 2 som hade aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom, inte hos de med multipla riskfaktorer (hazardkvot 0,86, 95% konfidensintervall 0,80–0,93). I subanalys av DECLARE-TIMI sågs att patientermed tidigare hjärtinfarkt hade lägre förekomst av MACE,ingen effekt sågs hos patienter utan tidigare hjärtinfarkt. Absolut riskreduktion var 2,6% (15,2% jämfört med 17,8%, hazard kvot 0,84; 95% CI 0,72-0,99).

Dapagliflozin har visats minska risken för förvärrad hjärtsvikt hos patienter med hjärtsvikt hos både patienter med och utan T2DM (DAPA-HF och DELIVER). Vid hjärtsvikt med nedsatt vänsterkammarfunktion (EF <40%) sågs absolut riskreduktion 4,9%, NNT 20 på 1,5 år, av den primära effektvariabeln förvärrad hjärtsvikt eller kardiovaskulär död.

Ska inte ges till patienter med diabetes mellitus typ 1 på grund av ökad risk för ketoacidos. Förskrivare och patient bör ha kunskap om riskfaktorer som kan öka risken för normoglykemisk ketoacidos (förändrat insulinbehov eller triggers såsom alkohol, dehydrering, dieter med minskat kolhydratintag, svält).

Dapagliflozin Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.

Syftet med behandlingen är kardiovaskulär riskreduktion hos patienter med diabetes typ 2.

Patienter med diabetes mellitus typ 2 och aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom som fick empagliflozin jämfört med placebo hade en 14% minskad risk för den primära effektvariabeln kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt och stroke (EMPA-REG Outcome). Absolut riskminskning var 1,6%, number needed to treat (NNT) 63 under 3,1 års tid.

Empagliflozin har visats minska risken för sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt hos patienter med hjärtsvikt (EMPEROR-REDUCED och EMPEROR-PRESERVED), både hos patienter med och utan diabetes typ 2. Vid hjärtsvikt och nedsatt vänsterkammarfunktion (EF <40%) sågs minskad förekomst av sjukhusinläggningar på grund av hjärtsvikt (absolut riskreduktion 5,3%, NNT 19 på 1,3 år).

Empagliflozin ska inte ges till patienter med diabetes mellitus typ 1 på grund av ökad risk för ketoacidos. Förskrivare och patient bör ha kunskap om riskfaktorer för normoglykemisk ketoacidos (förändrat insulinbehov eller triggers såsom alkohol, dehydrering, dieter med minskat kolhydratintag, svält).

Empagliflozin Länk till annan webbplats. är miljöklassificerat.

Liraglutid sänker kroppsvikten effektivt, har låg risk för hypoglykemi och ketoacidos, och kan ges vid njursvikt (CKD4-5). Dosberoende sänkning av HbA1c.

Liraglutid jämfört med placebo minskade förekomsten av kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt eller stroke med 13% hos individer med diabetes mellitus typ 2 och hög kardiovaskulär risk (72% hade etablerad kardiovaskulär (LEADER). Den absoluta riskminskningen för den primära effektvariabeln var 1,9%, det vill säga numbers needed to treat (NNT) 53 på 3,8 år. Minskad förekomst av kardiovaskulär död och nefropati sågs också (absolut riskreduktion 1,3% respektive 1,5%). Största nyttan sågs vid övervikt, påvisad kardiovaskulär sjukdom eller njursvikt (CKD 3-5). I nationella riktlinjer för diabetes anges hög prioritet för liraglutid som tillägg till metformin vid typ 2-diabetes och manifest kardiovaskulär sjukdom (prioritet 3).

Liraglutid Länk till annan webbplats. ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer.

Semaglutid för veckoinjektion bidrar med ytterligare möjlighet att individanpassa läkemedelsbehandling vid typ 2 diabetes och underlätta följsamhet till medicinering. Semaglutid har låg risk för hypoglykemi och låg risk för ketoacidos, kan ges vid njursvikt (CKD4-5). Injektion en gång per vecka förenklar behandlingen och anses öka följsamheten.

Semaglutid jämfört med placebo hos patienter med diabetes melliltus typ 2 (varav 83% hade etablerad kardiovaskulär sjukdom) resulterade i 26% minskad förekomst av den primära effektvariabeln kardiovaskulär död, icke-fatal hjärtinfarkt eller stroke (absolut riskreduktion 2,3%) (SUSTAIN-6). Number needed to treat (NNT) var 43 under 2,1 år. Kardiovaskulär död var ej signifikant lägre men förekomsten av stroke var lägre (absolut riskreduktion 1,1%). En ökad förekomst av retinopati sågs hos de som behandlats med semaglutid.

Semaglutid Länk till annan webbplats. ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer.