Janusinfo Region Stockholm logga

Hjärta och kärl

Hälsosamma levnadsvanor är basen för kardiovaskulär prevention.

Läs om

Rekommendationerna av hjärt-kärlläkemedel gäller lika för män och kvinnor och oberoende av kronologisk ålder. För sköra äldre patienter med kort förväntad återstående livslängd bör symtomatisk behandling och bibehållande av livskvalitet prioriteras före prevention.

Prevention av hjärt-kärlsjukdom

Blodtryckssänkande läkemedel

Lipidsänkande behandling

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för reduktion av morbiditet och mortalitet med statinbehandling. Den skattade kardiovaskulära risken och LDL-nivån bör styra behandlingen. Det föreligger en underanvändning av statiner bland patienter med etablerad aterosklerossjukdom, diabetes mellitus familjär hyperkolesterolemi och/eller kronisk njursjukdom.

Nedanstående målvärden för LDL kommer från europeiska riktlinjer 2019.

Mycket hög risk (målvärde LDL <1,4 mmol/l)
  • Sekundärprevention vid dokumenterad aterosklerotisk sjukdom, t.ex. ischemisk hjärtsjukdom, TIA/ischemisk stroke, aortasjukdom, perifer artärsjukdom.
  • Diabetes typ 2 (eller typ 1 >40 års ålder) med dokumenterad ateroskleros, mikrovaskulära komplikationer från minst 3 lokaler (t.ex.retinopati, mikroalbuminuri, neuropati) eller tecken på njurskada. Njurskada definieras som eGFR <45 ml/min eller eGFR 45–59 ml/min och mikroalbuminuri (U-alb/krea 3–30 mg/mmol) eller endast albuminuri (U-alb/krea >30 mg/mmol).
  • Uttalad njurfunktionsnedsättning (eGFR <30 ml/min) eller eGFR 30–44 ml/min och U-alb/krea >3 mg/mmol.
  • Familjär hyperkolesterolemi (FH) med aterosklerossjukdom eller annan riskfaktor.

Hög risk (målvärde LDL <1,8 mmol/l)
  • Uttalad stegring av enskild riskfaktor, t.ex. totalkolesterol >8 mmol/l, LDL >4,9 mmol/l, grad 3 hypertoni, tobaksrökare med >20 paketår (paket à 20 cigaretter per dag x år).
  • Patienter med diabetes som inte har mycket hög risk (se ovan) eller måttlig risk (se nedan).
  • Vänsterkammarhypertrofi eller andra tecken på hypertensiv hjärtsjukdom.
  • Måttlig njurfunktionsnedsättning (eGFR 30–44 ml/min och U-alb/krea <3 mg/mmol eller eGFR 45−59 ml/min och U-alb/krea 3−30 mg/mmol eller eGFR ≥60 ml/min och U-alb/krea >30 mg/mmol).
  • Familjär hyperkolesterolemi (FH) utan riskfaktorer.

Måttlig risk (målvärde LDL <2,6 mmol/l)
  • Diabetes typ 1 (ålder <35 år) eller typ 2 (ålder <50 år) med <10 års diabetesduration utan aterosklerotiska riskfaktorer.
  • Flertalet med hypertoni grad 2.

Kardiovaskulär prevention i praktiken ;

Om riskskattning och riskvärdering av kardiovaskulära sjukdomar i primärvården ;

Kardiovaskulär prevention ;

Riskskattningsverktyget SCORE2/SCORE2-OP kan användas som utgångspunkt för ställningstagande till åtgärder för att minska den kardiovaskulära risken hos personer utan känd aterosklerotisk sjukdom eller diabetes mellitus. Se Score2 – ny kardiovaskulär riskvärdering ;

. Vid diabetes mellitus finns riskskattningsverktygen NDR och SCORE2-Diabetes.

Det är viktigt att understödja följsamhet till statinbehandling. Om behandlingen avbryts kan återinsättning bli framgångsrik genom att börja med låg dos och titrera upp. Byte av statin kan övervägas vid biverkningar. Statinbiverkningar är dosberoende. Muskelsymtom kan ha andra orsaker än statinbiverkan.

Misstänk familjär hyperkolesterolemi (FH) vid totalkolesterol ≥8 mmol/l eller LDL ≥5 mmol/l hos vuxen tillsammans med tidig (man <55 år, kvinna <60 år) aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom eller hereditet för tidig (man <55 år, kvinna <60 år) aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläkting.

Avancerade lipidrubbningar – utredning och behandlingsrekommendation ;

Hyperlipidemi ;

STATINER

I första hand
I andra hand – vid biverkningar eller interaktioner
I andra hand

Inte för nyinsättning

En välfungerande simvastatinbehandling behöver inte bytas ut.

KOLESTEROLABSORPTIONSHÄMMARE

Tilläggsbehandling till statin för patienter som inte når önskvärda LDL-nivåer.

Ezetimib kan även ges som monoterapi vid statinintolerans.

Specialiserad vård

Specialiserad vård

PCSK9-HÄMMARE

PCSK9-hämmare kan övervägas till patienter med mycket hög kardiovaskulär risk som tillägg till maximal tolererad behandling med statin och ezetimib.

PCSK9-hämmare bör prioriteras till patienter som bedöms ha störst nytta av behandlingen, såsom de med kardiovaskulär händelse i närtid (senaste 2 åren), ateroskleros i flera organ, flera hjärtinfarkter eller LDL-kolesterol ≥2,6 mmol/l.

Behandlingen ska inledas på specialistmottagningar inom kardiologi, endokrinologi, neurologi eller internmedicin. Det finns ingen ökad förekomst av allvarliga biverkningar eller andra komplicerande faktorer varför fortsatt förskrivning kan ske i primärvården hos stabila patienter.

*Begränsad subvention;

PCSK9-hämmare – ett behandlingsalternativ för vissa patienter med högt kolesterolvärde ;

Statiner och tilläggsbehandlingar för kardiovaskulär prevention hos högriskpatienter ... ;

Avancerade lipidrubbningar – utredning och behandlingsrekommendation ;

Hyperlipidemi ;

Kardiovaskulär riskreduktion vid aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom och samtidig diabetes mellitus typ 2 och/eller kronisk njursjukdom

SGLT2-hämmare och GLP-1-agonister har visats förebygga hjärtkärlhändelser och mortalitet hos patienter med aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom (ischemisk hjärtsjukdom, ischemisk stroke/TIA, perifer artärsjukdom) och samtidig diabetes mellitus typ 2.

SGLT2-hämmare som tillägg till RAAS-blockad har njurskyddande effekt vid diabetes mellitus typ 2 och vid kronisk njursjukdom med albuminuri.

Valet av behandling med SGLT2-hämmare och/eller GLP-1-agonister avgörs av samsjuklighet, se

och .

SGLT2-HÄMMARE

Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Sätt ut vid vätskebrist och överväg behandlingsuppehåll vid akut sjukdom. Patientinformation finns för utskrift på

.

SGLT2-hämmare ska inte sättas in hos patienter med typ 1-diabetes.

Den blodsockersänkande effekten av SGLT2-hämmare avtar med minskande njurfunktion och är låg vid eGFR <45 ml/min. Kardiovaskulär- och njurskyddande effekt finns även vid lägre eGFR. Kan nyinsättas ned till eGFR 20 ml/min.

Se under

*Begränsad subvention;

SGLT2-hämmare vid diabetes mellitus typ 2, hjärt- kärl- eller njursjukdom ;

.


GLP-1-AGONISTER

*Begränsad subvention;

Se även

Arteriell trombosprofylax

Trombosprofylax

ASA eller annan trombocythämmande behandling rekommenderas inte som primärpreventiv behandling för patienter utan manifest aterosklerotisk sjukdom.

Hypertoni

Definitionen av hypertoni är ≥140/90 mmHg på mottagning, ≥135/85 mmHg vid hemblodtryck eller dygnsmedelvärde ≥130/80 mmHg vid 24-timmars blodtrycksmätning.

Hälften av individer över 65 år har hypertoni. Hypertoni är den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för sjuklighet och förtida död. Diagnostik och behandling är enkel och kostnadseffektiv. Trots övertygande evidens för nyttan med farmakologisk behandling (upp till åtminstone 85 års ålder) når för få patienter målblodtryck.

Mät blodtryck frikostigt, inled behandling tidigt, utvärdera inom 4 veckor och se till att uppnå blodtrycksmål inom 3 månader. Detta är särskilt viktigt för

.

Behandlingsmål (kan även användas vid hemblodtrycksmätning), under förutsättning att behandlingen tolereras väl:
≤70 år 120–129/70–79 mmHg
>70 år 130–139/70–79 mmHg

För målblodtryck vid kronisk njursjukdom, se

.

24-timmars blodtrycksmätning ger bättre information om diagnos och prognos än blodtrycksmätning på mottagningen. Hemblodtrycksmätning ger viktig tilläggsinformation, ökar patientens delaktighet och är värdefullt för att följa upp behandlingen. Det är viktigt att patienten mäter blodtrycket på ett korrekt sätt. För praktiskt tillvägagångssätt, se Hypertoni ;

Hypertoni ;

För behandling av hypertoni vid graviditet och amning, se Hypertoni ;

.

ACE-HÄMMARE

ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)

Hypertoni vid diabetes mellitus bör behandlas med ACE-hämmare eller ARB.

KALCIUMANTAGONIST

DIURETIKA

Beakta risk för hypokalemi och hyponatremi. Vid nedsatt njurfunktion (eGFR <30 ml/min) rekommenderas furosemid istället för tiaziddiuretika.

KOMBINATIONER

ACE-hämmare eller ARB i kombination med amlodipin och/eller diuretikum rekommenderas.

Fasta kombinationspreparat

Tilläggsbehandling

MINERALKORTIKOIDRECEPTORANTAGONIST (MRA)

Spironolakton är mer effektivt än övriga tilläggsmedel vid behandling av terapiresistent hypertoni.

ALFABLOCKERARE

*Begränsad subvention;

BETABLOCKERARE

Betablockerare ges som tilläggsbehandling vid hypertoni eller vid samtidig ischemisk hjärtsjukdom, rytmrubbningar, hjärtsvikt eller migrän.

Specialiserad vård

Specialiserad vård

ALFA- OCH BETABLOCKERARE

**Ingår inte i läkemedelsförmånen. Fri prissättning gör att priset kan variera på olika apotek.

Ischemisk hjärtsjukdom

TROMBOCYTHÄMMARE

Vid misstanke om instabil kranskärlssjukdom ges en laddningsdos om 500 mg helst buffrad acetylsalicylsyra, t.ex. Bamyl brustablett. Alternativt tuggas 4 tabletter Trombyl (300 mg) för snabb effekt.

Klopidogrel är alternativ vid ASA-överkänslighet.

Vid tidigare ulkussjukdom är det säkrare att lägga till PPI till ASA än att byta till klopidogrel.

Specialiserad vård

Specialiserad vård

TROMBOCYTHÄMMARE

Prasugrel eller tikagrelor ges som tidsbegränsad kombinationsbehandling med ASA efter akut koronart syndrom. Klopidogrel är ett alternativ till prasugrel eller tikagrelor som tidsbegränsat tillägg till ASA för vissa patientgrupper efter hjärtinfarkt eller PCI.

*Begränsad subvention;

ÖVRIGA ANTITROMBOTISKA LÄKEMEDEL

Lipidsänkande behandling

BETABLOCKERARE

ACE-HÄMMARE

Vid nedsatt vänsterkammarfunktion, diabetes mellitus eller hypertoni

Måldosen har visats minska sjuklighet och bör eftersträvas om patienten tolererar denna.

MINERALKORTIKOIDRECEPTORANTAGONIST (MRA)

Vid hjärtsvikt efter hjärtinfarkt överväg

Beakta risk för hyperkalemi (lätt förhöjt och stabilt P-Kalium upp till 5,5 mmol/l kan ofta tolereras).

*Risk för gynekomasti som är reversibel vid kortare tids användning.

Angina pectoris – symtomatisk behandling

Anfallskuperande

NITROGLYCERIN

Specialiserad vård

Specialiserad vård

Anfallsförebyggande

BETABLOCKERARE

KALCIUMANTAGONISTER

Försiktighet med verapamil i kombination med betablockad på grund av risk för bradyarytmier.

LÅNGVERKANDE NITRAT

Hjärtsvikt

Diagnosen hjärtsvikt ställs utifrån symtom, statusfynd, EKG, natriuretiska peptider och ekokardiografiska fynd som stödjer diagnosen. Behandlingsrekommendationen delas in i tre avsnitt beroende på vänsterkammarens ejektionsfraktion (EF). I regel bör insatt hjärtsviktsbehandling vid nedsatt vänsterkammarfunktion fortsätta även om EF har normaliserats.

Hjärtsvikt med bevarad systolisk vänsterkammarfunktion* (EF ≥50%)

*Heart Failure with preserved ejection fraction, HFpEF

Bild

SGLT2-hämmare har visat minskad risk för sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt. Diuretika ges vid symtom eller tecken på övervätskning. Behandling av underliggande hjärt-kärlsjukdom (t.ex. hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer) och komorbiditet (t.ex. diabetes, njursvikt, lungsjukdom, övervikt, anemi) kan påverka förloppet positivt.

Hjärtsvikt med lätt nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion** (EF 41–49%)

**Heart Failure with mildly reduced ejection fraction, HFmrEF

HFmrEF betraktas som en form av nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion varför behandling med läkemedel som rekommenderas vid HFrEF ska övervägas.

Hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion*** (EF ≤40%)

***Heart Failure with reduced ejection fraction, HFrEF

Bild

Patienter med HFrEF ska erbjudas behandling med samtliga fyra basläkemedel. SGLT2-hämmare rekommenderas oavsett förekomst av diabetes mellitus typ 2 och kan oftast sättas in utan att justera övriga läkemedel.

Vid nyupptäckt hjärtsvikt (HFrEF) påbörjas behandling med basläkemedel och remiss skickas till hjärtsviktsmottagning. En snar insättning av samtliga fyra basläkemedel rekommenderas. Ordningsföljden vid insättning kan väljas utifrån patientens sjukdomsprofil se, Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt nedan. Titrera därefter om möjligt till måldoser.

Utöver detta ges diuretika vid behov och dosen bör justeras utifrån symtom och ”torrvikt”. Uppmuntra patientens delaktighet i diuretikadoseringen. Se Diuretikabehandling vid hjärtsvikt ;

. Digoxin kan övervägas vid förmaksflimmer eller symtomatiskt behov.

Remiss till hjärtsviktsmottagning på sjukhus bör utnyttjas för hjälp med diagnostik, dostitrering och information. Efter optimering av läkemedelsbehandlingen görs en ny evaluering av hjärtfunktionen. Vid fortsatt symtomatisk hjärtsvikt med EF ≤40 % bör remiss skickas för ställningstagande till specialiserad behandling, t.ex. angiotensinreceptor-neprilysinhämmare (ARNI), sviktpacemaker (så kallad CRT som övervägs vid QRS-bredd ≥130 ms), defibrillator (ICD) eller annan tilläggsbehandling.

Hjärtsvikt ;

Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt ; se LOK på

.

Läkemedel vid hjärtsvikt

ACE-HÄMMARE

Måldosen bör eftersträvas om patienten tolererar denna.

Vid ACE-hämmarintolerans

ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)

Måldosen bör eftersträvas om patienten tolererar denna. Vid nyinsättning av ARB vid hjärtsvikt rekommenderas kandesartan.

BETABLOCKERARE

Måldosen bör eftersträvas om patienten tolererar denna.

MINERALKORTIKOIDRECEPTORANTAGONIST (MRA)

Beakta risk för hyperkalemi (lätt förhöjt och stabilt P-Kalium upp till 5,5 mmol/l kan ofta tolereras).

*Risk för gynekomasti som är reversibel vid kortare tids användning.

SGLT2-HÄMMARE

Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Sätt ut vid vätskebrist och överväg behandlingsuppehåll vid akut sjukdom. Patientinformation finns för utskrift på

.

SGLT2-hämmare ska inte sättas in hos patienter med typ 1-diabetes.

Den blodsockersänkande effekten av SGLT2-hämmare avtar med minskande njurfunktion, och är låg vid eGFR <45 ml/min. Kardiovaskulär- och njurskyddande effekt finns även vid lägre eGFR. Kan nyinsättas ned till eGFR 20 ml/min.

Se även SGLT2-hämmare vid diabetes mellitus typ 2, hjärt- kärl- eller njursjukdom ;

*Begränsad subvention;

Specialiserad vård

Specialiserad vård

För patienter med symtomatisk hjärtsvikt och nedsatt EF (<50%) trots optimal behandling enligt ovan

ANGIOTENSINRECEPTOR-NEPRILYSINHÄMMARE (ARNI)

Remiss till hjärtsviktsmottagning för handläggning.
Observera att läkemedlet inte ska kombineras med ACE-hämmare.

*Begränsad subvention;

Symtomatisk hjärtsviktsbehandling

DIURETIKA

Tiazider har sämre effekt vid nedsatt njurfunktion. Ska inte användas vid eGFR <30 ml/min.

Observera att furosemid ofta behöver dosökas vid försämrad njurfunktion. Monitorera effekten.

Vid hypokalemi

I första hand

*Risk för gynekomasti som är reversibel vid kortare tids användning.

I andra hand

Vid järnbrist med eller utan anemi

Järnbehandling ska övervägas vid S-ferritin <100 mikrog/l eller vid S-ferritin 100–299 mikrog/l och P‑transferrinmättnad <0,2 (20%). Gäller för patienter med symtomatisk hjärtsvikt och nedsatt EF (<50%).

*Begränsad subvention;

Vid förmaksflimmer eller som symtomatisk tilläggsbehandling vid svår hjärtsvikt

Överväg

Ska användas i låg dos. Kontrollera plasmakoncentrationen vid behov.

Förmaksflimmer, förmaksfladder

Ta ställning till tromboemboliprofylax med antikoagulantia, se nedan. Valet mellan frekvensreglerande och rytmreglerande strategi styrs huvudsakligen av patientens symtom. Behandla bakomliggande sjukdomar och riskfaktorer som hypertoni, övervikt och obstruktiv sömnapné.

Frekvensreglering

God frekvensreglering är viktigt vid förmaksflimmer/-fladder. Digoxin rekommenderas inte som monoterapi för frekvensreglering.

I första hand

Det kan finnas skäl att kombinera betablockerare och verapamil för att åstadkomma en bättre frekvensreglering. Vid kombinationsbehandling bör risk för bradykardi beaktas.

I andra hand – vid otillräcklig effekt, överväg tillägg av

Ska användas i lågdos. Kontrollera plasmakoncentration vid behov. Vid kombinationsbehandling med betablockerare eller verapamil bör risk för bradykardi beaktas.

Rytmreglering

Vid symtomatiskt förmaksflimmer/-fladder bör elkonvertering, antiarytmikabehandling och ablation övervägas. Dessa behandlingar styrs via specialistvården och ska helst initieras tidigt i sjukdomsförloppet. Antiarytmiska läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Beakta tillkomst av kontraindikationer under pågående behandling (t.ex. hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, njursvikt, QT-förlängning). Sätt ut antiarytmika vid permanent/kroniskt flimmer/fladder.

Ablation rekommenderas vid symtomatiskt förmaksflimmer som inte svarar på antiarytmika men kan även övervägas som förstahandsbehandling vid patientönskemål. Ablation är förstahandsval vid recidiv av symtomatiskt förmaksfladder.

Specialiserad vård

Specialiserad vård

ANTIARYTMIKA

I första hand

Dronedaron interagerar bland annat med antikoagulantia.
Flekainid bör vanligen kombineras med betablockerare.

*Begränsad subvention;

I andra hand – vid strukturell hjärtsjukdom

Amiodaron interagerar bland annat med antikoagulantia.

Tromboemboliprofylax

Använd riskskattning med CHA2DS2-VASc för ställningstagande till antitrombotisk behandling. CHA2DS2-VASc ≥2 för män och ≥3 för kvinnor innebär indikation för antikoagulantiabehandling. Vid CHA2DS2-VASc =1 för män och =2 för kvinnor: överväg antikoagulantiabehandling, framför allt vid ålder över 65 år. Risken för tromboembolism ökar kontinuerligt med stigande ålder.

Åtgärda påverkbara riskfaktorer för blödning såsom högt blodtryck och överkonsumtion av alkohol. Undvik preparat som ökar blödningsrisken, t.ex. COX-hämmare (NSAID), SSRI och omega-3-fettsyror. Hos sköra äldre patienter med hög blödningsrisk måste en klinisk bedömning göras angående nyttan av behandlingen.

Perorala antikoagulantia

Samtliga perorala antikoagulantia ställer särskilda krav på patientinformation och systematisk uppföljning med kontroll av compliance, njurfunktion, Hb, eventuella interaktioner med andra läkemedel samt blödningsrisken.

NOAK (kallas även DOAK) är kontraindicerade vid mekanisk hjärtklaff och vid signifikant mitralisstenos.

Patienten ska förses med antikoagulantiabricka för respektive läkemedel och varning ska noteras i den elektroniska journalen.

Beprövade reverseringsrutiner finns för warfarin och för dabigatran finns en specifik

. Den antikoagulativa effekten av warfarin eller faktor Xa-hämmare kan motverkas med . För samtliga NOAK finns möjlighet att mäta plasmakoncentrationer.

För mer detaljerad information, se Aktuella rekommendationer och praktiska råd om orala antikoagulantia ;

.

Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi hos vuxna ;

I första hand

DIREKTVERKANDE FAKTOR Xa-HÄMMARE

Apixaban är minst njurfunktionsberoende för sin eliminering bland aktuella NOAK (DOAK). Vid eGFR <15 ml/min, diskutera med njurspecialist.

I andra hand

DIREKTVERKANDE TROMBINHÄMMARE

Dabigatran är ett alternativ till apixaban till exempel vid risk för betydelsefulla läkemedelsinteraktioner via cytokrom P450. Var försiktig hos äldre patienter med nedsatt njurfunktion. Dabigatran är kontraindicerat vid eGFR <30 ml/min. Används ej hos patienter med dosdispenserade läkemedel. Undvik dabigatran vid BMI över 40 eller vikt över 120 kg.

ANTIVITAMIN K-LÄKEMEDEL

Observera att warfarin ska användas för patienter med mekanisk klaff eller signifikant mitralisstenos.

Av säkerhetsskäl rekommenderas särskild dosett för vita warfarintabletter.

PK-INR målvärde: mellan 2,0 och 3,0. För vissa patienter kan självtestning och eventuellt egen dosjustering vara aktuellt.

Information till förskrivare om självtestning och egenvård vid behandling med warfarin ;

Lathund 2017: Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer ;

Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi hos vuxna ;

Klaffsjukdom och medfödda vitier

Antikoagulantiabehandling med AVK och LMH ;

Warfarin är det antikoagulantium som ska användas av patienter med mekanisk klaff.

Perifer artärsjukdom

Perifer artärsjukdom innebär kraftigt ökad risk för kardiovaskulära händelser. Med perifer artärsjukdom avses bland annat aterosklerotisk benartärsjukdom (symtomgivande claudicatio och/eller ankel/brakialindex <0,9) och karotissjukdom.

Uppmärksamma kritisk ischemi med vilovärk/sår/gangrän och handlägg skyndsamt, se Vårdförlopp Kritisk benischemi ;

Benartärsjukdom – kritisk ischemi och claudicatio ;

Identifiera perifer artärsjukdom genom att fråga efter symtom och mäta ankel/brakialindex ; instruktionsfilm på

Hälsosamma levnadsvanor
  • Gångträning, helst ledarledd. Rekommendation enligt . Överväg FaR.
  • Tobaksstopp är särskilt viktig, erbjud stödjande insatser. Läs om .

Lipidsänkande behandling

Dessa patienter har mycket hög kardiovaskulär risk och ska därför erbjudas lipidsänkande behandling.

Blodtryckssänkande behandling
Vid diabetes mellitus typ 2

Trombocythämmande läkemedel

Till samtliga patienter med symtomatisk perifer artärsjukdom

TROMBOCYTHÄMMANDE LÄKEMEDEL

eller

Specialiserad vård

Specialiserad vård

Kombinationsbehandling (dubbel trombocythämning eller acetylsalicylsyra i lågdos i kombination med rivaroxaban i lågdos), kan sättas in av kärlkirurg eller kardiolog/internmedicinare efter särskild bedömning eller intervention. Instruktion om behandlingslängd (ofta tidsbegränsad) och lämplig uppföljning ska finnas.

Vid benartärsjukdom

DIREKTVERKANDE FAKTOR Xa-HÄMMARE

Lågdos rivaroxaban 2,5 mg 1x2 i kombination med acetylsalicylsyra 75 mg x1 ska övervägas efter endovaskulär eller kirurgisk intervention av arteriell benartärsjukdom.

Venös tromboembolisk sjukdom (VTE)

Hälsosamma levnadsvanor
  • Övervikt är en riskfaktor både för insjuknande i och recidiv av VTE.

Trombosprofylax vid operationer och tillfällig immobilisering

LÅGMOLEKYLÄRA HEPARINER

Peroralt alternativ vid elektiv ortopedisk höft- och knäplastik

DIREKTVERKANDE FAKTOR Xa-HÄMMARE

Apixaban är minst njurfunktionsberoende för sin eliminering bland DOAK, men bör användas med försiktighet vid eGFR 15–29 ml/min.

Behandling av VTE

  • Inled alltid behandling med antikoagulantia vid misstanke på akut trombos.
  • Inför val av antikoagulantia rekommenderas aktuell blödningsanamnes och genomgång av eventuella läkemedelsinteraktioner.
  • Fysisk aktivitet underlättar återhämtning och tillfrisknande.
  • Efter det akuta omhändertagandet vid VTE rekommenderas ett uppföljande läkarbesök inom 3 månader för utvärdering av antikoagulantiabehandling, ställningstagande till kompletterande utredning, beslut om behandlingstidens längd och eventuell dosreduktion
  • Alla patienter med pågående antikoagulantia på sekundärpreventiv indikation rekommenderas en årlig omprövning av indikationen. Genomgång av blödningskomplikationer, kontroll av blodtryck, blodstatus och njurfunktion bör ingå.

Okomplicerad VTE

I första hand
DIREKTVERKANDE FAKTOR Xa-HÄMMARE

Apixaban är minst njurfunktionsberoende för sin eliminering bland DOAK, men bör användas med försiktighet vid eGFR 15–29 ml/min.

I andra hand
DIREKTVERKANDE TROMBINHÄMMARE

Alternativ till apixaban vid biverkningar och/eller risk för betydelsefulla läkemedelsinteraktioner. Innan dabigatran sätts in ska lågmolekylärt heparin ges i behandlingsdos i 5 dagar. Var särskilt försiktig vid behandling av äldre patienter och patienter med BMI över 40 eller kroppsvikt över 120 kg. Dabigatran är kontraindicerat vid eGFR <30 ml/min.

Komplicerad VTE, VTE på ovanlig lokalisation, förekomst av antifosfolipidsyndrom eller uttalat nedsatt njurfunktion

LÅGMOLEKYLÄRA HEPARINER

ANTIVITAMIN K-LÄKEMEDEL

Av säkerhetsskäl rekommenderas särskild dosett för vita warfarintabletter för att särskilja dessa från andra tabletter. Vid start av behandling med warfarin vid akut trombos krävs också lågmolekylärt heparin i behandlingsdos till terapeutiskt PK(INR) 2,0–3,0 och i minst 5 dagar.

Information till förskrivare om självtestning och egenvård vid behandling med warfarin ;

Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi hos vuxna ;

Djup ventrombos ;

Lungemboli ;



Specialiserad vård

Specialiserad vård

Cancerassocierad VTE

Cancerassocierad venös tromboembolism;

Venös trombos/lungemboli ;

I första hand

DIREKTVERKANDE FXa-HÄMMARE

*Innan edoxaban sätts in ska lågmolekylärt heparin ges i behandlingsdos i 5 dagar.

Beakta ökad blödningsrisk vid olika cancerformer.

Interaktionsrisk kan föreligga med antitumorala läkemedel som påverkar CYP3A4- och P-gp-aktivitet. Edoxaban har lägst interaktionsrisk.

I andra hand

LÅGMOLEKYLÄRA HEPARINER

Övriga antitrombotiska medel

OFRAKTIONERAT HEPARIN

PENTASACKARID

TROMBOLYTISKT/FIBRINOLYTISKT VERKANDE LÄKEMEDEL

Tromboflebit

Utredning och behandling av tromboflebit;

Lokalbehandling

Vid behov av symtomatisk smärtstillande och antiinflammatorisk behandling. Ges som monoterapi eller tillsammans med systemisk behandling.

ORGANISK HEPARINOID

*Ingår inte i läkemedelsförmånen. Fri prissättning gör att priset kan variera mellan olika apotek.

Systemisk behandling

I första hand

PENTASACKARID

I andra hand

LÅGMOLEKYLÄRA HEPARINER

Hemostatiskt verkande läkemedel

K-VITAMIN

För användning av Konakion Novum, se Antikoagulantiabehandling med AVK och LMH ;

.

FIBRINOLYSHÄMMANDE LÄKEMEDEL

Specialiserad vård

Specialiserad vård

FRISÄTTARE AV VON WILLEBRAND-FAKTORN OCH FAKTOR VIII

FIBRINOLYSHÄMMANDE LÄKEMEDEL

PROTROMBINKOMPLEXKONCENTRAT

Protrombinkomplexkoncentrat är förstahandsalternativ vid allvarlig blödning under warfarinbehandling och ges tillsammans med Konakion Novum. Protrombinkomplexkoncentrat används också i vissa fall med allvarlig blödning hos patienter som behandlas med faktor Xa-hämmare.

Vid blödning under behandling med andra antikoagulantia, se broschyren Orala antitrombotiska läkemedel vid blödning och inför kirurgi hos vuxna ;

ANTIDOT TILL DABIGATRAN

Upprepad dos kan behövas.

Specialiserad vård

Specialiserad vård

Hemofili A

*från 12 år

**kan användas till barn under 12 år

Senast uppdaterad: 19 januari 2024