Hjärtsvikt
Diagnosen hjärtsvikt ställs utifrån symtom, statusfynd, EKG, natriuretiska peptider och ekokardiografiska fynd som stöder diagnosen. Behandlingsrekommendationen delas in i tre avsnitt beroende på vänsterkammarens ejektionsfraktion (EF).
Hjärtsvikt med bevarad systolisk vänsterkammarfunktion* (EF ≥50%)
*Heart Failure with preserved ejection fraction, HFpEF.
Behandling av underliggande hjärtkärlsjukdom (t.ex. hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer) och komorbiditet (t.ex. diabetes, njursvikt, lungsjukdom, övervikt, anemi) kan påverka förloppet positivt. Diuretika ges vid symtom. SGLT2-hämmare har visat minskad risk för sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt oberoende av samsjuklighet i diabetes mellitus typ 2.
Hjärtsvikt med lätt nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion** (EF 41–49%)
**Heart Failure with mildly reduced ejection fraction, HFmrEF
Detta betraktas som en form av nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion varför behandling med läkemedel som rekommenderas vid HFrEF bör övervägas.
Hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion*** (EF ≤40%)
***Heart Failure with reduced ejection fraction, HFrEF.
Behandlingarna i översikten ovan förbättrar både symtom och prognos. Hälsosamma levnadsvanor är viktigt även vid hjärtsvikt.
Patienter med HFrEF ska erbjudas behandling med samtliga fyra basläkemedel. SGLT2-hämmare rekommenderas oavsett förekomst av diabetes mellitus typ 2 och kan oftast sättas in utan att justera övriga läkemedel.
Vid nyupptäckt hjärtsvikt (HFrEF) påbörjas behandling med basläkemedel och remiss skickas till hjärtsviktsmottagning. En snar insättning av samtliga fyra basläkemedel rekommenderas. Ordningsföljden vid insättning kan väljas utifrån patientens sjukdomsprofil Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt; se LOK på janusinfo.se . Titrera därefter om möjligt till måldoser.
Utöver detta ges diuretika vid behov och dosen bör justeras utifrån symtom och ”torrvikt”. Uppmuntra patientens delaktighet i diuretikadoseringen. Se Diuretikabehandling vid hjärtsvikt; janusinfo.se . Digoxin kan övervägas vid förmaksflimmer eller symtomatiskt behov.
Remiss till hjärtsviktsmottagning på sjukhus bör utnyttjas för hjälp med diagnostik, dostitrering och information. Efter optimering av läkemedelsbehandlingen görs en ny evaluering av hjärtfunktionen. Vid fortsatt symtomatisk hjärtsvikt med EF ≤40 % bör remiss skickas för ställningstagande till specialiserad behandling, t.ex. angiotensinreceptor-neprilysinhämmare (ARNI), sviktpacemaker (så kallad CRT som övervägs vid QRS-bredd ≥130 ms), defibrillator (ICD) eller annan tilläggsbehandling.
Hjärtsvikt; viss.nu
Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt; se LOK på janusinfo.se .
ACE-HÄMMARE
ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)
BETABLOCKERARE
MINERALKORTIKOIDRECEPTORANTAGONIST (MRA)
SGLT2-HÄMMARE
Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Ska sättas ut vid risk för vätskebrist. Patientinformation finns för utskrift på janusinfo.se .
Den blodsockersänkande effekten av SGLT2-hämmare avtar med minskande njurfunktion, och är låg vid eGFR <45 ml/min. Kardiovaskulär- och njurskyddande effekt finns även vid lägre eGFR. Kan nyinsättas ned till eGFR 20 ml/min.
SGLT2-hämmare ska inte sättas in hos patienter med typ 1-diabetes.
Se även SGLT2-hämmare vid diabetes mellitus, hjärt- och njursjukdom; janusinfo.se
*Begränsad subvention; tlv.se
För patienter med symtomatisk hjärtsvikt och nedsatt EF (<50%) trots optimal behandling enligt ovan
ANGIOTENSINRECEPTOR-NEPRILYSINHÄMMARE (ARNI)
Observera att läkemedlet inte ska kombineras med ACE-hämmare.
*Begränsad subvention; tlv.se
Symtomatisk hjärtsviktsbehandling
DIURETIKA
*Tiazider har sämre effekt vid nedsatt njurfunktion. Ska inte användas vid eGFR <30 ml/min.
**Observera att furosemid ofta behöver dosökas vid försämrad njurfunktion. Monitorera effekten.
Vid hypokalemi
I första hand
*Risk för gynekomasti som är reversibel vid kortare tids användning.
I andra hand
Vid järnbrist med eller utan anemi
Vid förmaksflimmer eller som symtomatisk tilläggsbehandling vid svår hjärtsvikt