.svg){kind=logo}
Hjärtsvikt
Diagnosen hjärtsvikt ställs utifrån symtom, statusfynd, EKG, natriuretiska peptider och ekokardiografiska fynd som stödjer diagnosen. Behandlingsrekommendationen delas in i tre avsnitt beroende på vänsterkammarens ejektionsfraktion (EF). I regel bör insatt hjärtsviktsbehandling vid nedsatt vänsterkammarfunktion fortsätta även om EF har normaliserats.
Hjärtsvikt med bevarad systolisk vänsterkammarfunktion* (EF ≥50%)
*Heart Failure with preserved ejection fraction, HFpEF
SGLT2-hämmare har visat minskad risk för sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt. Diuretika ges vid symtom eller tecken på övervätskning. Behandling av underliggande hjärt-kärlsjukdom (t.ex. hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom, förmaksflimmer) och komorbiditet (t.ex. diabetes, njursvikt, lungsjukdom, övervikt, anemi) kan påverka förloppet positivt.
Hjärtsvikt med lätt nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion** (EF 41–49%)
**Heart Failure with mildly reduced ejection fraction, HFmrEF
HFmrEF betraktas som en form av nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion varför behandling med läkemedel som rekommenderas vid HFrEF ska övervägas.
Hjärtsvikt med nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion*** (EF ≤40%)
***Heart Failure with reduced ejection fraction, HFrEF
Patienter med HFrEF ska erbjudas behandling med samtliga fyra basläkemedel. SGLT2-hämmare rekommenderas oavsett förekomst av diabetes mellitus typ 2 och kan oftast sättas in utan att justera övriga läkemedel.
Vid nyupptäckt hjärtsvikt (HFrEF) påbörjas behandling med basläkemedel och remiss skickas till hjärtsviktsmottagning. En snar insättning av samtliga fyra basläkemedel rekommenderas. Ordningsföljden vid insättning kan väljas utifrån patientens sjukdomsprofil se, Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt nedan. Titrera därefter om möjligt till måldoser.
Utöver detta ges diuretika vid behov och dosen bör justeras utifrån symtom och ”torrvikt”. Uppmuntra patientens delaktighet i diuretikadoseringen. Se Diuretikabehandling vid hjärtsvikt ;
. Digoxin kan övervägas vid förmaksflimmer eller symtomatiskt behov.Remiss till hjärtsviktsmottagning på sjukhus bör utnyttjas för hjälp med diagnostik, dostitrering och information. Efter optimering av läkemedelsbehandlingen görs en ny evaluering av hjärtfunktionen. Vid fortsatt symtomatisk hjärtsvikt med EF ≤40 % bör remiss skickas för ställningstagande till specialiserad behandling, t.ex. angiotensinreceptor-neprilysinhämmare (ARNI), sviktpacemaker (så kallad CRT som övervägs vid QRS-bredd ≥130 ms), defibrillator (ICD) eller annan tilläggsbehandling.
Hjärtsvikt ;
Läkemedel vid hjärtsvikt
ACE-HÄMMARE
Måldosen bör eftersträvas om patienten tolererar denna.
ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)
Måldosen bör eftersträvas om patienten tolererar denna. Vid nyinsättning av ARB vid hjärtsvikt rekommenderas kandesartan.
BETABLOCKERARE
Måldosen bör eftersträvas om patienten tolererar denna.
MINERALKORTIKOIDRECEPTORANTAGONIST (MRA)
Beakta risk för hyperkalemi (lätt förhöjt och stabilt P-Kalium upp till 5,5 mmol/l kan ofta tolereras).
*Risk för gynekomasti som är reversibel vid kortare tids användning.
SGLT2-HÄMMARE
Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Sätt ut vid vätskebrist och överväg behandlingsuppehåll vid akut sjukdom. Patientinformation finns för utskrift på
.SGLT2-hämmare ska inte sättas in hos patienter med typ 1-diabetes.
Den blodsockersänkande effekten av SGLT2-hämmare avtar med minskande njurfunktion, och är låg vid eGFR <45 ml/min. Kardiovaskulär- och njurskyddande effekt finns även vid lägre eGFR. Kan nyinsättas ned till eGFR 20 ml/min.
Se även SGLT2-hämmare vid diabetes mellitus typ 2, hjärt- kärl- eller njursjukdom ;
*Begränsad subvention;
Specialiserad vård
För patienter med symtomatisk hjärtsvikt och nedsatt EF (<50%) trots optimal behandling enligt ovan
ANGIOTENSINRECEPTOR-NEPRILYSINHÄMMARE (ARNI)
Remiss till hjärtsviktsmottagning för handläggning.
Observera att läkemedlet inte ska kombineras med ACE-hämmare.
*Begränsad subvention;
Symtomatisk hjärtsviktsbehandling
DIURETIKA
Tiazider har sämre effekt vid nedsatt njurfunktion. Ska inte användas vid eGFR <30 ml/min.
Observera att furosemid ofta behöver dosökas vid försämrad njurfunktion. Monitorera effekten.
Vid hypokalemi
I första hand
*Risk för gynekomasti som är reversibel vid kortare tids användning.
I andra hand
Vid järnbrist med eller utan anemi
Järnbehandling ska övervägas vid S-ferritin <100 mikrog/l eller vid S-ferritin 100–299 mikrog/l och P‑transferrinmättnad <0,2 (20%). Gäller för patienter med symtomatisk hjärtsvikt och nedsatt EF (<50%).
*Begränsad subvention;
Vid förmaksflimmer eller som symtomatisk tilläggsbehandling vid svår hjärtsvikt
Överväg
Ska användas i låg dos. Kontrollera plasmakoncentrationen vid behov.