Miljöeffekter av läkemedel

Vid val av läkemedel till Kloka listan beaktas risken för negativ miljöpåverkan. När läkemedel har jämförbar medicinsk effekt och säkerhet får kostnad och miljöbedömning betydelse för valet, och det mest fördelaktiga alternativet rekommenderas.

Vid miljöbedömning av läkemedel tas hänsyn till miljöfara och miljörisk vid användning. Därtill kan annan tillgänglig information vägas in såsom reningsgrad i avloppsreningsverk, uppmätta halter i vatten och fisk, förändringar hos vattenlevande organismer och risken för antibiotikaresistens. Information om miljörisk vid tillverkning saknas, och kan därför inte tas med i miljöbedömningen.

Med miljöfara avses en substans miljöskadliga egenskaper:

• persistens – förmåga att stå emot nedbrytning
• bioackumulering – ansamling i fettvävnad hos vattenlevande organismer
• ekotoxicitet – giftighet för vattenlevande organismer.

Miljörisken för ett läkemedel beror på dess toxicitet för vattenlevande organismer i kombination med mängden som används och når naturen. En ökad eller minskad användning kan således innebära en förändrad risk. Uppmätta koncentrationer av ett läkemedel i vattenmiljön, och i vissa fall fisk, tillsammans med data om effektnivåer har använts för att bedöma miljörisken. Vid avsaknad av data om koncentrationer används en uppskattning av möjlig exponering ute i miljön.

I Kloka listan finns flera läkemedel som bedömts ha hög miljörisk men som ändå rekommenderas eftersom de är viktiga ur effekt- och säkerhetssynpunkt. Dessutom saknar många av de rekommenderade preparaten miljöinformation. Flera råd som ges i Kloka listan med syftet att uppnå en klok läkemedelsanvändning för patientens bästa kan också vara fördelaktiga ur miljösynpunkt.

• Ta upp hälsosamma levnadsvanor med patienten när det är lämpligt och ge råd.
• Rekommendera icke-farmakologiska insatser när det är relevant, t.ex. kognitiv beteendeterapi vid depression.
• Följa Kloka listan – miljöaspekten har beaktats vid val av läkemedel.
• Planera för utsättning redan vid insättning av ett nytt läkemedel när det är relevant.
• Skriva ut startförpackning/mindre förpackning vid ny långtidsbehandling när så är praktiskt möjligt.
• Inte skriva ut mer läkemedel än vad som går åt. Iterera hellre receptet vid osäkerhet.
• Utvärdera patientens läkemedelsbehandling regelbundet. Läkemedel som saknar aktuell indikation eller har otillräcklig effekt trots behandlingsoptimering ska sättas ut. Det är positivt för patienten och minskar miljöpåverkan av läkemedel.
• Skriva ut refillförpackning om det finns.
• Följa Stramas rekommendationer för klok antibiotikaanvändning. För antibiotika gäller generellt så restriktiv användning som möjligt utan att riskera patientens hälsa. Det är viktigt med relevanta odlingar för att kunna välja antibiotikum som har god effekt med så smalt spektrum som möjligt. Se vidare
  strama.se
  .
• Kassera läkemedel på rätt sätt. Ansvaret för att läkemedelsavfall hanteras på rätt sätt ligger på den enskilda verksamheten. Observera att också använda läkemedel, exempelvis läkemedelsinnehållande plåster, tuber med läkemedelsinnehållande kräm/salva, p-ringar, hormonspiraler och pulverinhalatorer, ska kasseras som läkemedelsavfall, eftersom mycket läkemedel finns kvar. Patienter uppmanas att lämna in sitt läkemedelsavfall till apotek.

Se kunskapsstödet Läkemedel och miljö ;

I kunskapsstödet finns miljöutredningar utförda av extern konsult för vissa substanser, baserade på halter som uppmätts i miljön i Sverige och effektstudier. Exempel på sådana miljöutredningar är en jämförande bedömning av miljörisk vid användning av COX-hämmare och paracetamol samt en rankning av risken för olika behandlingsalternativ för östrogener och gestagener.

Miljöutredningarna finns samlade på webbsidan, Genomförda miljöutredningar av extern konsult :

Vid frågor om läkemedel och miljö kontakta