Njursjukdomar

Fosfatkoncentrationen stiger i plasma vid avancerad njursvikt. Förhöjda fosfatvärden kan leda till mjukdelsförkalkningar och är associerade med ökad risk för mortalitet [1,2]. Fosfatbindare används för att normalisera fosfat vid njursvikt. Sevelamer är förstahandsmedel då kalciuminnehållande fosfatbindare medför risk för kärlförkalkningar vid långtidsbehandling.

Observationsstudier visar att fosfatsänkande behandling hos dialyspatienter är associerad till förbättrad överlevnad [3,4]. Meta-analyser inkluderande studier av patienter med kronisk njursvikt med och utan dialys talar för en bättre överlevnad vid sevelamerbehandling jämfört med kalciumsalter [5–11].

Sevelamer är en peroral fosfatbindare och finns som tablett och oral suspension. Tabletterna ska sväljas hela. Sevelamer ska intas till måltid. Dosen titreras med hjälp av P-fosfatnivåer, ofta behövs minst 6 tabletter per dag för att nå tillräcklig effekt.

Sevelamer är inte miljöklassificerat.

Kalciumkarbonat används vid njursjukdom för att dels korrigera låga kalciumvärden dels som fosfatbindare för att normalisera förhöjda fosfatvärden.

Patienter med nyupptäckt njursvikt har ofta hypokalcemi som korrigeras med kalcium och D-vitamin. Förhöjda fosfatvärden är associerade med ökad risk för mortalitet [1,2] och fosfatsänkande behandling hos dialyspatienter är associerad till förbättrad överlevnad [3,4]. I internationella guidelines rekommenderas att normalisera fosfatvärden genom begränsning av fosfatintaget och intag av fosfatsänkande läkemedel [5].

Kalciumhaltiga fosfatbindare sänker fosfatvärdet effektivt, men det finns en ökad risk för kärlförkalkningar vid högt kalciumintag [6]. Därför är kalciumkarbonat andrahandsmedel efter sevelamer och dosen kalciumkarbonat bör inte överstiga 1 g per dag. Hyperkalcemi ska undvikas då epidemiologiska data visar association med ökad mortalitet och icke-fatala kardiovaskulära händelser [7].

Fosfatbindare tas till måltid för att hämma fosfatabsorptionen i tarmen.

Kalciumkarbonat Länk till annan webbplats.ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer.

Kalciumkarbonat används vid njursjukdom för att dels korrigera låga kalciumvärden dels som fosfatbindare för att normalisera förhöjda fosfatvärden.

Patienter med nyupptäckt njursvikt har ofta hypokalcemi som korrigeras med kalcium och D-vitamin. Förhöjda fosfatvärden är associerade med ökad risk för mortalitet [1,2] och fosfatsänkande behandling hos dialyspatienter är associerad till förbättrad överlevnad [3,4]. I internationella guidelines rekommenderas att normalisera fosfatvärden genom begränsning av fosfatintaget och intag av fosfatsänkande läkemedel [5].

Kalciumhaltiga fosfatbindare sänker fosfatvärdet effektivt, men det finns en ökad risk för kärlförkalkningar vid högt kalciumintag [6]. Därför är kalciumkarbonat andrahandsmedel efter sevelamer och dosen kalciumkarbonat bör inte överstiga 1 g per dag. Hyperkalcemi ska undvikas då epidemiologiska data visar association med ökad mortalitet och icke-fatala kardiovaskulära händelser [7].

Fosfatbindare tas till måltid för att hämma fosfatabsorptionen i tarmen.

Kalciumkarbonat Länk till annan webbplats.ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer.

Alfakalcidol används för behandling av progredierande sekundär hyperparatyreoidism (HPT) hos patienter med uttalad njurfunktionsnedsättning (GFR <30 ml/min). Målet är att undvika oreglerad hyperparatyreoidism som ger renal osteodystrofi och är associerad till ökad risk för fraktur, kärlförkalkningar och hjärt-kärl-sjukdom.

Behandling med alfakalcidol har god PTH-sänkande effekt. Även positiva effekter på benmetabolism har beskrivits. Det finns inga randomiserade, kontrollerade studier som har visat effekt på frakturer, hjärt-kärlsjukdom eller mortalitet. Förebyggande behandling av patienter utan HPT rekommenderas inte.

Alfakalcidol kan ge hyperkalcemi och hyperfosfatemi vilket föranleder dosminskning eller utsättning. På lång sikt finns risk för kärlförkalkningar och nefrokalcinos varför höga doser, framför allt i kombination med kalciumbehandling, bör undvikas hos patienter utan hypokalcemi. Kontrollera S-kalcium, S-albumin och S-kreatinin 1‒3 månader efter behandlingsstart och därefter regelbundet.

Alfakalcidol Länk till annan webbplats.ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer..

Behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter i dialysbehandling med hyperkalcemi där behandling med vitamin D-analog är olämplig.

Hyperparatyreoidism vid njursvikt har ett samband med ökade kardiovaskulära händelser, frakturer och dödlighet [1–2]. Cinakalcet verkar på den kalciumkänsliga receptorn i paratyreoidea [3] och sänker effektivt PTH [4] samt förbättrar fosfat- och kalciumbalansen [5,6].

Det är omdiskuterat om cinakalcet minskar risken för kardiovaskulära händelser och död [7–14]. I riktlinjer från KDIGO rekommenderas att cinakalcet används som ett av flera läkemedel för att förbättra kliniska biomarkörer (PTH, kalcium och fosfat) men inte i syfte att minska kardiovaskulära utfall och/eller förbättra överlevnaden [12]. Långsiktigt är benbiopsi ofta av värde för säkrare bedömning av sekundär/tertiär hyperparatyreoidism och för att avväga nyttan av läkemedelsbehandling gentemot paratyreoidektomi [12]. Introduktion av generiskt cinacalcet har medfört avsevärt lägre behandlingskostnad.

Cinakalcet Länk till annan webbplats.är miljöklassificerat.

Anemibehandling med erytropoesstimulerande läkemedel (ESL) medför förbättrad livskvalitet och fysisk funktionsförmåga. Mål för behandlingen är stabilt Hb-värde i intervallet 100–120 g/l.

Patientens fysiska funktionsförmåga och livskvalitet förbättras, och den högre Hb-nivån underlättar dagliga aktiviteter. Behovet av blodtransfusioner minimeras. Normala blodvärden eftersträvas inte, eftersom flera studier inte har kunnat visa några fördelar med detta.

Eporatio, epoetin theta (kortverkande ESL), är ett originalpreparat som godkänts för behandling av renal anemi och behandling av symtomatisk anemi hos vuxna cancerpatienter med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Ren erytrocytaplasi orsakad av neutraliserande antikroppar mot erytropoietin har rapporterats i samband med erytropoietinbehandling, inklusive med epoetin theta. Risken för erytrocytaplasi bedöms inte större än för andra ESL-preparat. Intravenös administrering är förenat med något högre dosbehov (10–20 procent.

Epoetin theta Länk till annan webbplats. ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer.

Mål för behandlingen är stabilt Hb-värde i intervallet 100‒120 g/l. Anemibehandling med erytropoesstimulerande läkemedel (ESL) medför förbättrad livskvalitet och fysisk funktionsförmåga.

Patientens fysiska funktionsförmåga och livskvalitet förbättras, och den högre Hb-nivån underlättar dagliga aktiviteter. Behovet av blodtransfusioner minimeras. Normala blodvärden eftersträvas inte, eftersom flera studier inte har kunnat visa några fördelar med detta.

Darbepoetin alfa (Aranesp) är ett medellångverkande ESL med god dokumentation som kan ges subkutant eller intravenöst vid renal anemi. Behandlingseffekt och säkerhet är oberoende av administrationsväg. Kostnaden för darbepoetinbehandling är högre än för epoetin theta. Har fördel att kunna ges med glesare administreringsintervall jämfört med kortverkande ESL. Erytrocytaplasi orsakad av neutraliserande antikroppar mot erytropoietin har rapporterats i samband med erytropoietinbehandling, inklusive med darbepoetin alfa. Risken för erytrocytaplasi bedöms inte större än för andra ESL-preparat.

Darbepoetin alfa Länk till annan webbplats. ingår bland de läkemedelssubstanser som inte bedöms medföra någon betydande risk för miljön enligt EMAs riktlinjer.