Janusinfo Region Stockholm logga

Njursjukdomar

Läs om

Beakta njurfunktionen och använd Janusmed vid ordination av läkemedel ;

Njurfunktionen kan försämras akut med ökad risk för negativa effekter av läkemedel. Tänk på risken för negativa effekter av läkemedel vid akut försämrad njurfunktion ;

Njursjukdom – nedsatt njurfunktion och/eller albuminuri ;

Prevention vid medicinsk njursjukdom

Hälsosamma levnadsvanor
  • Minska saltintaget. Även en måttlig minskning har gynnsamma effekter på blodtrycket.
  • Minska intag av rött kött.

Proteinreducerad kost vid avancerad njursvikt förskrivs inom specialiserad vård (njurmedicin/njurdietist).

Njurskyddande läkemedelsbehandling

För att bromsa progress av njursjukdom är optimal behandling av blodtryck och albuminuri centralt. För patienter med njursjukdom (inklusive njurtransplanterade) är det generella blodtrycksmålet <130/80 mmHg (standardiserat mottagningsblodtryck). Egenkontroll av blodtryck och 24 timmars blodtrycksmätning är värdefullt, målblodtrycket är då 5–10 mmHg lägre. Beakta övriga sjukdomar när målblodtryck sätts (se

och ). För äldre och sköra patienter bör behandlingen individualiseras med särskild hänsyn till tolerabilitet (t.ex. ortostatism, njurfunktionspåverkan). Högre blodtryck kan då accepteras.

Albuminuri ska reduceras så mycket som möjligt genom blockad av renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS). Starta med låga doser och trappa upp långsamt vid kraftigt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min). Följ eGFR och P‑Kalium. Att fortsätta RAAS-blockad är värdefullt även vid avancerad njursvikt. Utvärdering av dos/effekt och biverkningar behövs kontinuerligt, men regelmässig dossänkning/utsättning vid en viss grad av njurfunktionsnedsättning rekommenderas inte.

Kombinationsbehandling med ACE-hämmare och ARB rekommenderas inte då det medför ökad risk för hyperkalemi och njurfunktionspåverkan.

SGLT2-hämmare som tillägg till RAAS-blockad har njurskyddande effekt vid diabetes mellitus typ 2 och vid kronisk njursjukdom med albuminuri.

SGLT2-hämmare vid diabetes mellitus typ 2, hjärt- kärl- eller njursjukdom ;

Kardiovaskulär prevention vid kronisk njursjukdom

Patienter med kronisk njursjukdom och nedsatt GFR och/eller albuminuri har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Utöver god blodtryckskontroll och hälsosamma levnadsvanor rekommenderas primärprevention med statiner hos patienter över 50 år med GFR <60 ml/min (inklusive alla vuxna njurtransplanterade). Beträffande dialyspatienter saknas data till stöd för primärprevention. Sekundärprevention med statiner bör sättas in på samma indikation som för njurfriska. En ökad risk för statinbiverkningar föreligger framför allt vid GFR <30 ml/min.

ACE-HÄMMARE

ANGIOTENSINRECEPTORBLOCKERARE (ARB)

SGLT2-HÄMMARE

Insätts som tillägg till RAAS-blockad vid albuminuri >30 mg/mmol eller vid GFR <60 ml/min och albuminuri >3 mg/mmol.

Behandling kan inledas vid GFR ned till 20 ml/min och fortsätta tills patienten eventuellt startar dialysbehandling (GFR <10 ml/min).

Observera risk för ketoacidos även vid normala blodsockervärden. Sätt ut vid vätskebrist och överväg behandlingsuppehåll vid akut sjukdom.

Patientinformation finns för utskrift på

.

SGLT2-hämmare ska inte sättas in hos personer med typ 1-diabetes. 

*Begränsad subvention;

Vätske- och saltretention

Metabol acidos

D-vitaminbrist vid kronisk njursjukdom

D-vitaminbrist (S-25-OH-vitamin D <25 nmol/l) är mycket vanligt vid kronisk njursjukdom. Tidig behandling kan förebygga/fördröja utveckling av metabol bensjukdom och sekundär hyperparatyreoidism vid njursjukdom.

D-VITAMIN

Specialiserad vård

Specialiserad vård

Rubbning av kalcium-fosfatmetabolismen

Behandling av hyperfosfatemi och sekundär hyperparatyreoidism

FOSFATBINDARE

I första hand

I andra hand

Dosen kalciumkarbonat bör inte överstiga 1 g per dag.

VITAMIN D-ANALOG

KALCIMIMETIKA

Endast för dialyspatienter med hyperparatyreoidism och hyperkalcemi

Hyperkalemi

Renal anemi

ERYTROPOESSTIMULERARE

Mål för behandling med erytropoesstimulerare är stabilt B-Hb 100–120 g/l.

I första hand

I andra hand

JÄRN

Patienter med kronisk njursvikt har ofta samtidig funktionell eller absolut järnbrist.

Peroral behandling – kan prövas initialt i CKD-stadium 3–4

*Ingår inte i läkemedelsförmånen. Fri prissättning gör att priset kan variera mellan olika apotek.

Vid otillräcklig eller utebliven effekt av peroral behandling eller vid samtidig behandling med erytropoesstimulerare bör intravenös järnbehandling ges.

Vid hemodialys
Övriga patienter med kronisk njursvikt eller patienter i peritonealdialys

**Begränsad subvention;

Immunsuppression vid njurtransplantation

Riktlinjer för immunosuppression vid njurtransplantation ;

Beakta risken för läkemedelsinteraktioner vid behandling med immunsuppressiva läkemedel.


Depåpreparat, doseras en gång per dag.

Senast uppdaterad: 7 juni 2024