Janusinfo Region Stockholm logga

Hälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor påverkar vår hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor som  tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor  ökar risken för sjukdom och tidig död, samt påverkar effekten av läkemedel och kirurgi. Stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor ska därför alltid beaktas i vårdkedjan, även vid läkemedelsförskrivning och egenvård. En påminnelse om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor finns i flera avsnitt i Kloka listan 2024.

Socialstyrelsens 

betonar särskilt vikten av att stödja personer i riskgrupper: vuxna med särskild risk (t.ex. på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, social sårbarhet), vuxna som ska genomgå operation, gravida samt barn och unga.

All vårdpersonal ska kunna uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor och kunna hänvisa vidare för fortsatt stöd.

Nedan följer centrala rekommendationer för att uppmärksamma, åtgärda och följa upp ohälsosamma levnadsvanor. För närmare beskrivning av de olika åtgärderna, se

Tobaksbruk

All dagligrökning. För vuxna som ska opereras, gravida och unga under 18 år inkluderas även sporadisk rökning. Hos unga under 18 år samt gravida inkluderas även snusning, oavsett mängd.

Att uppmärksamma tobaksbruk
Inled samtalet med att be om lov att utforska personens tobaksvanor.

Se Socialstyrelsens rekommenderade screeningfrågor för tobaks- och nikotinbruk, Samtalsunderlag om levnadsvanor, Tobaksbruk ;

Rekommenderade åtgärder
Kvalificerat rådgivande samtal är högsta prioriterade åtgärd vid rökning hos vuxna. Tillämpas individuellt eller i grupp. Kan kombineras med läkemedelsbehandling (nikotinersättningsmedel, vareniklin eller bupropion).

Hos gravida rekommenderas i första hand rådgivande samtal vid rökning eller snusning.

Hos ungdomar som använder tobak rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal eller webbaserad intervention.

Uppföljning – Individuell uppföljning ingår och kopplas till aktuellt hälsotillstånd.

Tobaksbruk ;

Riskbruk av alkohol

För vuxna kvinnor och män: 10 standardglas* eller mer per vecka eller fyra standardglas eller mer per dryckestillfälle en gång i månaden eller oftare. Äldre personer är generellt känsligare för alkohol och därför föreslås max 7 standardglas/vecka och inte mer än två standardglas vid ett och samma tillfälle. För gravida och unga under 18 år definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk.

*Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket motsvarar 33 cl starköl, 10–15 cl vin eller 4 cl starksprit.

Uppmärksamma riskbruk av alkohol genom något av följande
Screeningfrågor:

  • Hur många standardglas dricker du under en vanlig vecka?
  • Hur ofta dricker du fyra standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?

Frågeformulär:

eller

Rekommenderade åtgärder
Rådgivande samtal har högsta prioritet vid riskbruk av alkohol. Vid beroende eller om rådgivande samtal inte haft effekt rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal.

Alkoholdagbok kan användas som stöd i samtalet och är ett verktyg för att reflektera över sin konsumtion. Åtgärden kan kompletteras med läkemedel för nykterhet eller för att kontrollera konsumtionen.

Uppföljning – Individuell uppföljning ingår och kopplas till aktuellt hälsotillstånd.

Riskbruk av alkohol ;

Otillräcklig fysisk aktivitet

Föreligger hos vuxna inklusive gravida som per vecka är fysiskt aktiva <150 minuter på måttlig intensitet eller <75 minuter på hög intensitet. Utöver detta rekommenderas muskelstärkande aktiviteter och att tid i stillasittande begränsas. För personer 6–17 år gäller: <60 min fysisk aktivitet/dag på en måttlig intensitet inklusive <3 tillfällen per vecka med aerob fysisk aktivitet på hög intensitet och muskelstärkande aktiviteter.

Att uppmärksamma otillräcklig fysisk aktivitet
Socialstyrelsens frågor ”Aktivitetsminuter” rekommenderas att användas för att få en uppfattning om patientens fysiska aktivitet på måttlig och hög intensitet. Screeningfrågorna finns på Otillräcklig fysisk aktivitet ;

, se Samtalsunderlag om levnadsvanor. För personer med särskilda behov kan stöd i form av bilder eller annat användas i samtalet.

Rekommenderade åtgärder
Rådgivande samtal med eller utan tillägg av Fysisk aktivitet på recept (FaR) och/eller aktivitetsmätare är högsta prioriterade åtgärd för vuxna. För vuxna med särskild risk rekommenderas även webbaserad intervention. Unga under 18 år rekommenderas rådgivande samtal. För barn 2–12 år kan familjestödsprogram erbjudas.

Otillräcklig fysisk aktivitet i kombination med ohälsosamma matvanor
För gravida rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal. För unga 13–18 år kan familjestödsprogram erbjudas.

Uppföljning – Individuell uppföljning ingår och kopplas till aktuellt hälsotillstånd.

Otillräcklig fysisk aktivitet ;

Ohälsosamma matvanor

Ohälsosamma matvanor definieras som matvanor där energi- och näringsintag inte motsvarar individens behov. Intaget av energi, näringsämnen eller livsmedel kan vara både för stort och för litet i förhållande till det individuella behovet. Definitionen är densamma för friska barn över två år, unga, gravida, vuxna och äldre.

Att uppmärksamma ohälsosamma matvanor
Socialstyrelsens kostindex kan användas för att få en första uppfattning om patientens matvanor. Screeningfrågorna finns på Ohälsosamma matvanor;

, se Samtalsunderlag om levnadsvanor.

Vissa patientgrupper som exempelvis äldre och svårt sjuka bör även få en riskbedömning för undernäring (ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt).

Rekommenderade åtgärder
Kvalificerat rådgivande samtal är den prioriterade åtgärden för vuxna. Olika verktyg såsom mat- och dryckesdagbok, butiksvandring, veckoplanering eller matlagning i grupp kan användas. För barn 2–12 år kan familjestödsprogram erbjudas.

Uppföljning – Individuell uppföljning ingår och kopplas till aktuellt hälsotillstånd.

Ohälsosamma matvanor ;

Beskrivning av åtgärder

Enkla råd  är kort standardiserad information. Bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal. Ett första steg som kan leda till fortsatt behandling. Oftast mindre än 5 minuter.

Rådgivande samtal  är individanpassat samtal i dialog, kan inkludera motiverande strategier. Kan kompletteras med olika verktyg, hjälpmedel och uppföljning. 5–15 minuter.

Kvalificerade rådgivande samtal  innebär, förutom det som beskrivs för rådgivande samtal, att personalen har fördjupad ämneskompetens och utbildning i samtalsmetod. Samtalet är teoribaserat och strukturerat. Innebär en mer omfattande åtgärd jämfört med rådgivande samtal och kräver uppföljning vid ett eller flera tillfällen.

Familjestödsprogram riktar sig till barn och deras familjer och har fokus på behandling vid otillräcklig fysisk aktivitet och/eller ohälsosamma matvanor.

Webbaserad intervention innebär en personcentrerad åtgärd via internet där interaktionen skräddarsys utifrån individens behov.

Läs mer:  Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling;  

Samtalsguiden 

 och foldern   är samtalsstöd och kan beställas på  .

Senast uppdaterad: 19 januari 2024