.svg){kind=logo}
Hälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor påverkar vår hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor som tobaks- och nikotinbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdom och tidig död, samt påverkar effekten av såväl läkemedel som kirurgi. Stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor ska därför alltid beaktas i vårdkedjan, även vid läkemedelsförskrivning och egenvård. En påminnelse om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor finns i flera avsnitt i Kloka listan 2025.
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2024: –
betonar vikten av att stödja fyra grupper som är särskilt sårbara för ohälsosamma levnadsvanor: vuxna med särskild risk för allvarlig sjukdom eller försämrat tillstånd på grund av ohälsosamma levnadsvanor, personer som ska opereras, gravida och barn samt unga under 18 år.Vuxna med särskild risk är personer som antingen redan har ett tillstånd som beror på ohälsosamma levnadsvanor, eller är särskilt sårbara för ohälsosamma levnadsvanor av något annat skäl. Det kan handla om att de har en sjukdom eller andra faktorer, som fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning eller social sårbarhet.
Allt stöd bör ges i dialog med patienten och med respekt för individens specifika behov, förutsättningar och förväntningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver vara lyhörd för när och hur det är lämpligt och relevant för patienten att diskutera levnadsvanor.
Nedan följer rekommendationer för att uppmärksamma, åtgärda och följa upp ohälsosamma levnadsvanor. För närmare beskrivning av de olika åtgärderna, se
Tobaks- och nikotinbruk
All dagligrökning. För vuxna som ska opereras, gravida och unga under 18 år inkluderas även sporadisk rökning. Hos unga under 18 år samt gravida inkluderas även snusning, oavsett mängd (både tobakssnus och nikotinsnus).
Att uppmärksamma tobaks- och nikotinbruk
Inled samtalet med att be om lov att utforska personens tobaks- och nikotinvanor.
Se rekommenderade screeningfrågor för tobaks- och nikotinbruk: Samtalsunderlag om levnadsvanor, Kunskapsstöd Tobaksbruk ;
Rekommenderade åtgärder
Kvalificerat rådgivande samtal är högsta prioriterade åtgärd vid rökning hos vuxna. Tillämpas individuellt eller i grupp. Kan kombineras med läkemedelsbehandling (nikotinersättningsmedel, bupropion, cytisiniklin eller vareniklin).
Hos gravida rekommenderas i första hand rådgivande samtal vid rökning eller snusning.
Hos ungdomar som röker eller snusar rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal.
Individuell uppföljning kopplas till aktuellt hälsotillstånd.
Kunskapsstöd Tobaksbruk ;
.Riskbruk av alkohol
För vuxna kvinnor och män: 10 standardglas* eller mer per vecka eller fyra standardglas eller mer per dryckestillfälle, en gång i månaden eller oftare. Äldre är generellt känsligare för alkohol och därför föreslås max 7 standardglas/vecka och inte mer än två standardglas vid ett och samma tillfälle. För gravida och unga under 18 år definieras all alkoholkonsumtion som riskbruk.
*Ett standardglas innehåller 12 g alkohol, vilket motsvarar 33 cl starköl, 10–15 cl vin eller 4 cl starksprit.
Att uppmärksamma riskbruk av alkohol
Inled samtalet med att be om lov att utforska personens alkoholvanor.
Se rekommenderade screeningfrågor för alkohol: Samtalsunderlag om levnadsvanor, Kunskapsstöd Riskbruk av alkohol ;
Rekommenderade åtgärder
Rådgivande samtal har högsta prioritet vid riskbruk av alkohol. Vid beroende, eller om rådgivande samtal inte haft effekt, rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal. I samtalet kan alkoholdagbok användas som stöd för att reflektera över alkoholkonsumtionen. Åtgärden kan kompletteras med läkemedel för nykterhet eller för att kontrollera konsumtionen.
Individuell uppföljning kopplas till aktuellt hälsotillstånd.
Kunskapsstöd Riskbruk av alkohol :
Otillräcklig fysisk aktivitet
Föreligger hos vuxna, inklusive gravida, som per vecka är fysiskt aktiva <150 minuter på måttlig intensitet eller <75 minuter på hög intensitet. Utöver detta rekommenderas muskelstärkande aktiviteter och att tid i stillasittande begränsas. För personer 6–17 år gäller: <60 min fysisk aktivitet/dag på en måttlig intensitet inklusive <3 tillfällen per vecka med aerob fysisk aktivitet på hög intensitet och muskelstärkande aktiviteter.
Att uppmärksamma otillräcklig fysisk aktivitet
Inled samtalet med att be om lov att utforska personens vanor om fysisk aktivitet.
Se rekommenderade screeningfrågor för fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitet: Samtalsunderlag om levnadsvanor, kunskapsstöd Otillräcklig fysisk aktivitet ;
. För personer med särskilda behov kan stöd i form av bilder eller annat användas i samtalet.
Rekommenderade åtgärder
Rådgivande samtal med eller utan tillägg av Fysisk aktivitet på recept (FaR) och/eller aktivitetsmätare är högsta prioriterade åtgärd för vuxna. Unga under 18 år rekommenderas rådgivande samtal. För barn 2–12 år kan familjestödsprogram erbjudas. För gravida som har otillräcklig fysisk aktivitet rekommenderas kvalificerat rådgivande samtal.
Individuell uppföljning kopplas till aktuellt hälsotillstånd.
Kunskapsstöd Otillräcklig fysisk aktivitet ;
Ohälsosamma matvanor
Matvanor där energi- och näringsintag inte motsvarar individens behov. Intaget av energi, näringsämnen eller livsmedel kan vara både för stort och för litet i förhållande till det individuella behovet. Definitionen är densamma för friska barn över två år, unga, gravida, vuxna och äldre.
Att uppmärksamma ohälsosamma matvanor
Inled samtalet med att be om lov att utforska personens matvanor.
Se rekommenderade screeningfrågor för att få en första uppfattning om patientens matvanor: Samtalsunderlag levnadsvanor, kunskapsstöd Ohälsosamma matvanor ;
.Vissa patientgrupper som exempelvis äldre och svårt sjuka bör även få en riskbedömning för undernäring (ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt).
Rekommenderade åtgärder
Kvalificerat rådgivande samtal är den prioriterade åtgärden för vuxna och för gravida. Olika verktyg såsom mat- och dryckesdagbok, butiksvandring, veckoplanering eller matlagning i grupp kan användas. För barn 2–12 år kan familjestödsprogram erbjudas.
Individuell uppföljning kopplas till aktuellt hälsotillstånd.
Kunskapsstöd Ohälsosamma matvanor ;
Beskrivning av åtgärder
Enkla råd är kort standardiserad information. Bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal. Ett första steg som kan leda till fortsatt behandling. Oftast mindre än 5 minuter.
Rådgivande samtal är en personcentrerad dialog med patienten. Rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel t.ex. alkoholdagbok och Fysisk aktivitet (FaR) på Recept och uppföljning. Rådgivande samtal anpassas utifrån patientens förutsättningar och ger utrymme för patienten att vara delaktig, 5–15 minuter.
Kvalificerade rådgivande samtal innebär, förutom det som beskrivs för rådgivande samtal, att personalen har fördjupad ämneskompetens och utbildning i aktuell samtalsmetod. Samtalet är teoribaserat och strukturerat. Innebär en mer omfattande åtgärd jämfört med rådgivande samtal och kräver uppföljning vid ett eller flera tillfällen.
Familjestödsprogram riktar sig till barn och deras familjer och har fokus på behandling vid otillräcklig fysisk aktivitet eller ohälsosamma matvanor.
Läs mer: Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling;
Samtalsguiden
och foldern är samtalsstöd och kan beställas på .