Janusinfo Region Stockholm logga
Specialiserad vård

Barn och läkemedel

Tidigare gjordes få läkemedelsstudier på barn. Sedan 2007 kräver EU att barnstudier görs inför godkännande av nya läkemedel som kan komma att användas för barn. Under senare år har även nya forskningsmetodiker anpassade till barnstudier utarbetats. Detta har sammantaget medfört att antalet barnläkemedelsstudier ökat. Läkemedelsrekommendationer till barn baseras dock fortfarande i stor utsträckning på långvarig klinisk erfarenhet. I avsaknad av dokumentation kan tillverkarna inte rekommendera sina produkter för denna patientgrupp. Ordination utanför godkänd åldersgrupp och indikation, så kallad off-label, är fortfarande vanligt förekommande för barn.

Läkemedelsomsättning

Ordinationen ska följa dosrekommendationer baserade på ålder, vikt eller kroppsyta. Läkemedelsomsättningen hos nyfödda och spädbarn upp till ungefär sex månaders ålder är ofta långsammare än hos äldre barn och vuxna. Förskolebarn däremot har ofta en effektiv elimination av läkemedel, vilket kan innebära att de behöver en högre dos per kg kroppsvikt och/eller kortare doseringsintervall än vuxna. För somliga läkemedel spelar ärftliga egenskaper (genotyp) eller interaktion med andra läkemedel en avgörande roll för dosbehovet. Precis som för vuxna behöver doseringen av vissa läkemedel, t.ex. antiepileptika, styras utifrån plasmakoncentrationsmätningar.

Biverkningar

Ju yngre barnet är desto svårare är det att identifiera biverkningar, både för barnet självt och för vuxna. Fysiologiska förhållanden och läkemedelsmetabolism skiljer sig åt mellan barn och vuxna. Detta innebär att barn kan drabbas av andra biverkningar än vuxna. Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket.

Praktiska råd

Det kan vara svårt att få små barn att ta sina läkemedel. Följsamheten påverkas av barnets ålder och förmåga till medverkan i behandlingen, vårdnadshavarens motivation, läkemedlets beredningsform samt läkarens och sjuksköterskans engagemang.

  • Försök att ge tabletter till barn från cirka två års ålder. Många orala lösningar, framför allt penicillin, smakar illa. Föräldrar underskattar ofta barnets förmåga att svälja tabletter. Det är bra om barnet redan på mottagningen kan prova att svälja läkemedlet i tablettform.
  • Det är ofta lättare att svälja tabletter tillsammans med någon trögflytande vätska med bitar i, t.ex. fruktyoghurt. Det finns även produkter på apoteket som förser tabletten med ett tunt, smaksatt överdrag som blir halt i munnen och kan underlätta sväljning. Efter tablettintaget rekommenderas barnet att dricka välsmakande vätska.
  • Vissa tabletter får inte delas eller krossas. Kortfattad delbarhetsinformation finns på www.fass.se .
  • All inhalationsbehandling behöver övas noga vid insättning och sedan repeteras vid återbesök. Inhalera rätt; instruktionsfilmer på www.janusinfo.se

Se även:

ADHD hos barn och vuxna

Astma hos barn 6 månader–11 år

Astma hos vuxna och barn från 12 år

Bipolär sjukdom hos barn och ungdomar

Depression hos barn och ungdomar

Epilepsi hos barn och ungdomar

Förstoppning hos barn

Generaliserat ångestsyndrom hos barn och ungdomar

Infektioner hos barn

Migrän hos barn och ungdomar

Nikotinberoende hos barn och ungdomar

Paniksyndrom, social fobi och PTSD hos barn och ungdomar

Psykos hos barn och ungdomar

Status epilepticus, barn och ungdomar

Sömnstörningar hos barn och ungdomar

Tillfällig behandling av orostillstånd hos barn och ungdomar

Tvångssyndrom och relaterade tillstånd hos barn och ungdomar

Vaccination av barn

För mer information om barnläkemedel, se www.eped.se .

Senast uppdaterad: 17 augusti 2022