Vaccination av vuxna

Vaccination för vuxna och riskgrupper ;

1. Mässling-påssjuka-röda hund (MPR) -vaccin rekommenderas till icke-immuna personer, det vill säga personer som är osäkra på om de haft mässling eller röda hund och inte säkert fått två doser vaccin. Det gäller framförallt hos personer födda 1960–1980.
2. En boosterdos med lågdosvaccin difteri, tetanus (dT) rekommenderas av Socialstyrelsen vart 20:e år. I nuläget innebär det vid 30–35 samt 50–55 års ålder, för den ålderskohort som vaccinerades vid 10 års ålder i skolan eller i vissa fall under militärtjänstgöring. Det motsvarar också perioder i livet då många blir föräldrar eller mor-/farföräldrar och därför ingår för närvarande även påfyllnadsdos mot kikhosta (p) i vaccinet. För personer som har nära kontakt med spädbarn (<1 år) kan en boosterdos tidigareläggas för att minska risken för att barnet ska smittas med kikhosta. Om kortare tid än 20 år förflutit går det bra att ge en boosterdos, även om det sällan är motiverat med mindre än 10 år. Till gravida rekommenderas dock en boosterdos i samband med varje graviditet, från graviditetsvecka 16, för att skydda det nyfödda barnet mot kikhosta.
3. Vaccin mot säsongsinfluensa rekommenderas årligen av Folkhälsomyndigheten från 65 års ålder. Friska gravida rekommenderas vaccination från och med graviditetsvecka 13. Har inte influensasäsongen startat kan vaccination skjutas på eftersom modern behöver optimalt skydd under slutet av graviditeten. Det nyfödda barnet får bättre skydd under sina första levnadsmånader om vaccinet ges senare.
4. Pneumokockvaccin, 23-valent polysackaridvaccin, rekommenderas av Folkhälsomyndigheten från 65 års ålder. Revaccination rekommenderas när det gått mer än fem år sedan senaste dos. Nationellt vaccinationsprogram vid 75 års ålder från december 2022.
5. Vaccin mot herpes zoster. Det finns två olika slags vaccin: ett levande försvagat och ett inaktiverat vaccin. Det senare har en bättre och mer långvarig skyddseffekt och kan ges till immunsupprimerade eller till friska från 50 års ålder. Det saknas i nuläget nationell vägledning och rekommendationer. Personen står själv för kostnaden.